Digital stress – så förstår du den och arbetar mot den

Konsekvenser av vår digitala värld

Den digitala världen har förändrat våra liv på många sätt, men den har också lett till en rad negativa konsekvenser för vårt välmående och vår hjärna:

• Teknikångest och primitiva instinkter
  Vår hjärna är utvecklad under en tid då det var livsviktigt att ha ständig kontroll på det som skedde runt omkring oss och där vi konstant var vaksamma på hot. Tekniken utvecklas i rasande fart och lurar vår uråldriga hjärna att vi även nu behöver veta precis allt som händer hela tiden, även om det inte längre är fara får vårt liv. Något som kan skapa stress och en känsla av att inte hinna med.
• Stress från ständig uppkoppling
  Arbetet börjar ofta redan innan vi kliver ur sängen genom att vi kollar mejl och sociala medier. Detta höjer nivåerna av stresshormoner som kortisol och adrenalin, vilket kan påverka vår hälsa negativt på lång sikt.
• FOMO – rädslan att missa något (fear of missing out)
  Att ständigt vara uppkopplad ökar oron för att gå miste om något viktigt, vilket gör att vi får svårt att slappna av.
• Phantom vibration-syndromet
  Många upplever att de känner vibrationer från mobilen, trots att den inte vibrerar. Detta visar hur djupt tekniken har präglat vår perception och vårt beteende.
• Googleeffekten – outsourcing av minnet
  Vi förlitar oss allt mer på digitala källor i stället för att använda vårt eget minne. Vi googlar eller frågar AI så fort vi vill ta reda på något, vilket påverkar vår förmåga att lagra information. Hjärnan tar genvägar och prioriterar kortsiktiga lösningar. Den lär sig att den inte behöver lagra informationen till senare och på lång sikt gör det att vårt långtidsminne försämras.
• Cyberslacking – suddiga gränser mellan arbete och fritid
  Digitala verktyg gör det lätt att blanda jobb och privatliv under arbetsdagen. Många lägger över en timme varje dag på att kolla privata intressen mitt i arbetsflödet – vilket leder till ineffektivitet och ibland även obefogad övertid.
• Informationsöverflöd
  Vi konsumerar enorma mängder information dagligen, men minns knappt hälften av det vi tar in. Det snabba flödet av innehåll påverkar vår koncentrationsförmåga och gör det svårt att fokusera på en sak i taget.

Psykologin bakom tekniken

Tekniken och de digitala plattformarna är utformade för att aktivera hjärnans belöningssystem – där signalsubstansen dopamin spelar en central roll. Dopamin fungerar som en motor i vårt belöningssystem och påverkar vårt välbefinnande.

Sociala medier, mobilanvändning och spelappar är designade för att trigga små dopaminpåslag genom notiser, likes och oväntade belöningar – precis som spel på casino. Jämfört med beroendeframkallande substanser som kokain (som höjer dopaminnivåerna med 1000 procent) eller alkohol (600 procent) är skärmanvändning relativt låg (100 procent), men skillnaden är att skärmarna skapar ett beteendemässigt beroende snarare än ett kemiskt.

Hjärnan reagerar särskilt starkt på överraskningar, och varje gång mobilen plingar till skickas en signal om en potentiell belöning – ett meddelande, en like eller en nyhet. Samtidigt som detta ger en kortvarig känsla av välbehag, kan den konstanta stimulansen leda till förhöjda nivåer av stresshormoner som kortisol och adrenalin. Resultatet blir att vi ständigt befinner oss i en beredskapsfas, vilket gör det svårare att koppla av och vara närvarande i nuet.

Multitasking – en fälla

Multitasking kan kännas effektivt, men i verkligheten försämrar det vår prestation och kognitiva förmåga. När vi försöker göra fyra saker samtidigt får varje uppgift bara 25 procent av vår uppmärksamhet, vilket leder till sämre resultat och ökad mental trötthet. Hjärnan är inte konstruerad för att hantera flera komplexa uppgifter samtidigt – i stället skiftar den snabbt fokus mellan dem, vilket skapar en illusion av produktivitet.

När vi fokuserar på en sak i taget aktiverar vi däremot långtidsminnet, vilket förbättrar inlärning och förståelse. Att minska multitasking och i stället arbeta mer koncentrerat kan därför leda till både bättre prestationer och minskad stress.

Minimera skadan

Den digitala stressen och skärmberoendet gör det allt svårare att hitta utrymme för vila och reflektion. Många gånger sätter vi oss i soffan för att ”vila” men håller på med mobilen samtidigt. Men faktum är att vi är kreativa när vi har tråkigt. Det är då de bästa idéerna och de mest intressanta tankarna växer fram.

De flesta av oss är digitala immigranter som har anpassat oss till en värld av ständig stimulans. Vi har förlorat något av det tålamod, uthållighet och tolerans för tristess som föregående generationer haft, vilket gör att vi lättare faller i fällan av att ständigt konsumera intryck. Därför är det viktigt att inte underskatta vikten av att ha lite tråkigt ibland.

Patrik Wincent lyfter Alfons Åbergs citat som ett gott exempel: ”Om man alltid har roligt så märker man inte att man har roligt. Därför måste man också ha tråkigt ibland”.

Källa: Patrik Wincent på Personal & Chef, Kistamässan 6/2.