Inga produkter i varukorgen.
Styrelsearvoden utreds – det kan ändras för ditt bolag
Lagar & regler En översyn av beskattningen kan påverka möjligheten att anlita extern styrelsekompetens. Två skatterådgivare förklarar dagens regler och vad en lagändring skulle kunna innebära.
Enligt svensk rättspraxis beskattas styrelsearvoden som inkomst av tjänst hos ledamoten personligen, och bolaget ska som regel betala arbetsgivaravgifter på arvodet. Det går alltså normalt inte att fakturera ett styrelseuppdrag via ett eget aktiebolag eller enskild firma, så som man kan göra med många andra uppdrag.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
VD-tidningen premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Bakgrunden är att ett uppdrag som styrelseledamot enligt aktiebolagslagen bara kan innehas av en fysisk person. Frågan ställdes på sin spets i en dom från Högsta förvaltningsdomstolen 2017, där domstolen bekräftade att uppdragets personliga karaktär medför att arvodet som huvudregel ska beskattas hos ledamoten. Innan dess godtog Skatteverket att styrelseproffs med flera uppdrag fakturerade styrelsearvoden från egna bolag. Domen var kontroversiell när den kom, eftersom styrelsearbete därmed kom att behandlas annorlunda än många andra uppdrag av personlig karaktär.
Utmaningar med dagens regler
För företag som behöver extern styrelsekompetens kan de nuvarande reglerna innebära ökade kostnader och mer administration. Styrelseledamöter med flera uppdrag kan inte samla sina styrelsearvoden som intäkter i ett eget bolag. Kostnader som är kopplade till uppdragen får i stället prövas enligt reglerna för avdrag i inkomstslaget tjänst. Situationen blir särskilt komplex för utländska ledamöter. Svenska bolag måste då utreda vilken skatt som ska dras och om socialavgifter ska betalas i Sverige eller i ett annat land.
Vad innehåller utredningen?
Utredaren, kammarrättsrådet Patricia Schömer, har fått i uppdrag att se över hur styrelsearvoden och andra uppdrag av personlig karaktär beskattas. Hon ska föreslå lagändringar som ger styrelsearvoden en mer likvärdig behandling jämfört med andra personliga uppdrag och särskilt beakta företagens möjligheter att attrahera och behålla extern styrelsekompetens.
Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2027. Om det leder till ändrade regler, och när de i så fall kan träda i kraft, beror på hur förslaget tas vidare.
Vad kan utredningen få för konsekvenser?
Utredningen är välkommen av i huvudsak två skäl. Om Sverige ska vara ett innovativt land där företagande och entreprenörskap premieras är det olyckligt om skatteregler begränsar möjligheten att attrahera styrelsekompetens. För det andra är det svårt att motivera varför styrelsearbete ska behandlas annorlunda vid beskattningen än många andra personliga uppdrag.
Vår bedömning är att ett lagförslag som åter tillåter fakturering av styrelsearvoden skulle gagna svenska företag. Det skulle underlätta för den vd som vill locka erfarna styrelseledamöter till sitt bolag. Det skulle också göra det enklare för ledamöter att hantera flera uppdrag och för svenska bolag att rekrytera styrelseledamöter med internationell erfarenhet.
