Nya 3:12-reglerna gäller nu – det behöver ägar-vd:n se över

Risk & regelefterlevnad De nya 3:12-reglerna påverkar hur utdelning och kapitalvinst beskattas för delägare i fåmansföretag. För ägar-vd finns det skäl att redan under 2026 se över ägande, framtida löneuttag och andra skattefrågor som kan få betydelse för bolaget och den privata ekonomin.

Nya 3:12-reglerna gäller nu – det behöver ägar-vd:n se över
Foto: Press / Adobe Stock

För dig som äger kvalificerade aktier i ett fåmansföretag har spelreglerna ändrats. De nya 3:12-reglerna gäller från och med inkomstår 2026 och får genomslag i K10-blanketten som lämnas våren 2027.

Reglerna påverkar bland annat hur gränsbeloppet beräknas, det vill säga den del av utdelning eller kapitalvinst som kan beskattas till 20 procent i inkomstslaget kapital. För ägar-vd är det därför relevant att analysera hur den nya modellen slår i den egna situationen och vilka beslut som kan behöva planeras framåt.

  1. Räkna om ditt gränsbelopp enligt den nya modellen
    Tidigare kunde årets gränsbelopp beräknas enligt förenklingsregeln eller huvudregeln. Från och med inkomstår 2026 finns i stället en gemensam beräkningsregel.
    Gränsbeloppet kan nu bestå av fyra delar:
    • ägarens andel av ett grundbelopp,
    • lönebaserat utrymme,
    • ränta på den del av omkostnadsbeloppet som överstiger 100 000 kronor,
    • sparat utdelningsutrymme.
    Grundbeloppet ersätter förenklingsregeln och uppgår för inkomstår 2026 till 322 400 kronor, motsvarande fyra inkomstbasbelopp för 2025. Beloppet fördelas mellan delägarna utifrån deras aktieinnehav vid ingången av inkomståret.
    För den som äger kvalificerade aktier i flera fåmansföretag finns en begränsning: det sammanlagda grundbeloppet får för inkomstår 2026 inte överstiga 322 400 kronor. Fördelningen sker automatiskt och det går alltså inte att själv välja hur grundbeloppet ska fördelas mellan bolagen. Ägande i flera bolag kan därför påverka hur stort utrymme som tillgodoräknas i respektive företag.
  2. Se över om ägarstrukturen fortfarande är ändamålsenlig
    De nya reglerna gör att ägarstrukturen kan få en annan skattemässig effekt än tidigare. Det gäller exempelvis om flera personer äger bolaget tillsammans, om ägandet är fördelat mellan flera fåmansföretag eller om en omstrukturering övervägs.
    Eftersom grundbeloppet fördelas efter aktieinnehavet och begränsas vid ägande i flera kvalificerade fåmansföretag kan utfallet förändras jämfört med tidigare regler. Även det lönebaserade utrymmet påverkas av ägarandel och bolagets löneunderlag.
    Det innebär inte att ägandet bör ändras enbart av skatteskäl. Däremot är 2026 ett lämpligt år att kontrollera om befintlig ägarstruktur fortfarande fungerar som avsett, både affärsmässigt och skattemässigt.
  3. Planera löneuttaget framåt
    Även beräkningen av det lönebaserade utrymmet har ändrats. Det tidigare kapitalandelskravet på fyra procent och kravet på ett visst minsta löneuttag har tagits bort.
    I stället beräknas det lönebaserade utrymmet som 50 procent av den del av delägarens andel av löneunderlaget som överstiger åtta inkomstbasbelopp. För inkomstår 2026 innebär det ett schablonmässigt avdrag på 644 800 kronor.
    Det finns dock fortfarande ett indirekt lönetak. Det lönebaserade utrymmet får inte överstiga 50 gånger den kontanta ersättning som ägaren eller någon närstående har fått från företaget och dess dotterföretag under året före inkomståret. Ett visst kontant löneuttag kan därför fortfarande vara avgörande för möjligheten att använda ett lönebaserat utrymme.
    Det är viktigt att hålla isär åren. Gränsbeloppet för inkomstår 2026 beräknas utifrån kontanta löner som betalades ut under 2025. Löneuttag som planeras och betalas ut under 2026 får i stället betydelse för beräkningen av gränsbeloppet för inkomstår 2027.
    Lönen har dessutom betydelse för socialförsäkringar och pension. Bedömningen bör därför inte enbart utgå från utdelningsutrymmet, utan också från ägarens privatekonomiska förutsättningar och trygghetssystem.
  4. Kontrollera hur sparat utdelningsutrymme och omkostnadsbelopp påverkas
    Även andra delar av gränsbeloppet har ändrats. Sparat utdelningsutrymme får fortfarande föras vidare till kommande år, men från och med deklarationen 2027 räknas det inte längre upp med ränta.
    För omkostnadsbeloppet gäller att ränta endast får beräknas på den del som överstiger 100 000 kronor. För inkomstår 2026 används statslåneräntan per den 30 november 2025, 2,55 procent, med tillägg av 9 procentenheter.
    För delägare med ett stort sparat utdelningsutrymme eller ett högt omkostnadsbelopp kan förändringarna få märkbar effekt. Det finns därför skäl att göra en ny beräkning av gränsbeloppet i stället för att utgå från tidigare års utfall.
  5. Var uppmärksam vid förvärv, omstruktureringar och intern finansiering
    För bolag som planerar ägarförändringar eller förvärv är reglerna om tidigare års underskott fortsatt viktiga. Sedan beskattningsår 2025 gäller att ett underskottsföretag efter en ägarförändring som huvudregel får behålla tidigare års underskott upp till 300 procent av köpeskillingen för det bestämmande inflytandet. Den så kallade beloppsspärren kan därmed få direkt betydelse vid förvärv av bolag med inrullade underskott.
    Även koncernbidragsspärren kan aktualiseras efter en ägarförändring. Den kan begränsa möjligheten att kvitta äldre underskott mot vissa koncernbidrag under ägarförändringsåret och de fem följande åren.
    När det gäller ränteavdrag trädde en beslutad ändring i kraft den 1 januari 2026. Den gäller riktade ränteavdragsbegränsningar vid skulder mellan företag i samma intressegemenskap inom EES. Ränteutgifter får inte dras av om skuldförhållandet ingår i ett konstlat upplägg vars syfte är att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån.
    Det har även funnits förslag om bredare förändringar av de generella ränteavdragsreglerna, bland annat en höjd beloppsgräns i förenklingsregeln från 5 till 25 miljoner kronor. Den ändringen ingår inte i de regler som trädde i kraft den 1 januari 2026.
    Gör beräkningen innan besluten fattas
    De nya 3:12-reglerna innebär inte samma förändring för alla ägar-vd. Utfallet beror bland annat på ägarandel, antal bolag, löneunderlag, eget löneuttag, sparat utdelningsutrymme och omkostnadsbelopp.
    För den som äger och leder ett fåmansföretag är det därför relevant att under 2026 göra en uppdaterad beräkning och se över vilka beslut som behöver planeras inför kommande år. Vid förvärv, omstruktureringar eller intern finansiering kan även reglerna om underskott och ränteavdrag behöva analyseras särskilt.

Blogg och krönika

På nytt jobb

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
VD-tidningen

VD-tidningen Premium

Med fullt fokus på vd-rollen.
Full tillgång till strategiska artiklar med tips och analyser.