Inga produkter i varukorgen.
Dolda påtryckningar blir en risk för företagsledningen
risk och efterlevnad Hot, trakasserier och utpressning är tydliga former av otillåten påverkan. Men försöken kan också börja mer diskret, genom kontakter och påtryckningar som gradvis påverkar företagets beslut. En ny rapport visar varför frågan behöver hanteras som en verksamhetsrisk.
Omkring 230 000 privata företag anmälde under åren 2019–2024 ett eller flera brott som kan innehålla inslag av otillåten påverkan, enligt Svenskt Näringslivs rapport Dolda påtryckningar – öppna konsekvenser. Tre av fyra av de tillfrågade företagen bedrev samhällsviktig verksamhet.
Otillåten påverkan kan bestå av hot, våld, trakasserier, utpressning eller korruption. Den kan också vara mer subtil och syfta till att påverka hur en medarbetare eller beslutsfattare agerar i sin yrkesroll.
För vd:n handlar risken därför inte bara om enskilda incidenter. Påtryckningar kan påverka företagets kundval, investeringar, upphandlingar, avtal och andra affärsbeslut.
Enligt Lena Linusdotter Nitz, jurist och expert på brottslighet mot företag på Svenskt Näringsliv, behöver vd:n se otillåten påverkan som en strategisk affärsrisk, inte enbart som en säkerhetsfråga.
– Det kan handla om situationer där externa aktörer försöker påverka beslut, relationer eller prioriteringar i företaget genom hot, utpressning, beroenden, korruption eller, i mer avancerade fall, infiltration, säger Lena Linusdotter Nitz.
I mindre och medelstora bolag kan sårbarheten bli särskilt stor eftersom beslut ofta ligger nära ägare, vd:n eller några få nyckelpersoner. Om en sådan person påverkas, pressas eller blir rädd kan effekten snabbt märkas i verksamheten.
– Man kanske tackar nej till ett uppdrag, undviker en kund eller tar in en kund, ändrar en leverantörsrelation eller låter bli att agera på ett sätt som egentligen vore affärsmässigt rätt, säger Lena Linusdotter Nitz.
För vd:n är den stora risken därför inte bara att ett brott inträffar, utan att företaget gradvis börjar anpassa sig.
– När rädslan, beroenden eller påtryckningar börjar styra affärsbeslut har företagets handlingsutrymme redan påverkats, säger Lena Linusdotter Nitz.
Vissa roller är särskilt utsatta
Särskilt utsatta är roller där medarbetare fattar beslut, gör bedömningar eller förhandlar. Det kan exempelvis handla om kontakt med kunder, leverantörer, avtal, skadereglering eller slutfakturor.
Påtryckningarna kan också flytta från arbetsplatsen till medarbetarens privatliv genom sociala medier, privata telefonnummer eller annan digital kartläggning. Frågan blir därmed både en säkerhetsrisk och en arbetsmiljörisk.
Påverkan sker inte alltid genom direkta hot. Enligt Lena Linusdotter Nitz kan den börja i gråzoner där enskilda kontakter eller händelser var för sig framstår som odramatiska, men där mönstret över tid visar att någon försöker påverka beslut eller beteenden.
Tidiga signaler kan vara att någon söker information som inte behövs, att en medarbetare blir ovanligt pressad, ändrar beteende eller hamnar i nya beroenden.
– De tidiga signalerna är ofta vardagliga. Det är just därför vd:n behöver en organisation där sådana signaler fångas upp tidigt, säger Lena Linusdotter Nitz.
Fakta
Det bör vd:n ha på plats innan något händer
- Tydlig ansvarsfördelning
Det ska vara klart vem som ansvarar för förebyggande arbete, incidenthantering, intern utbildning, myndighetskontakter och stöd till utsatta medarbetare. - Trygga rapporteringsvägar
Medarbetare behöver veta vart de ska vända sig vid hot, trakasserier eller subtila påtryckningar. Den som rapporterar i god tro ska känna att företaget står bakom personen. - Incidentrutin och dokumentation
Det bör finnas en rutin för vem som informeras, hur bevis säkras, när juridik, HR eller säkerhetsansvarig kopplas in och när polisanmälan ska göras. - Stöd till utsatta medarbetare
Beredskapen bör omfatta hur företaget stöttar den som blir utsatt, exempelvis genom samtalsstöd, säkerhetsåtgärder eller tillfälliga förändringar i arbetsuppgifter. - Uppföljning i ledningen
Incidenter bör följas upp så att återkommande mönster kan upptäckas. Annars riskerar enskilda händelser att hanteras var för sig, trots att de tillsammans kan visa att företagets handlingsutrymme påverkas.
Ledningens stöd brister ofta
Endast fyra av tio företag i undersökningen uppgav att de hade infört tydligare säkerhetsrutiner och riktlinjer. Ungefär en tredjedel hade utbildat personalen i att upptäcka och hantera påverkansförsök.
Betydligt färre hade förbättrat systemen för incidentrapportering och uppföljning, eller ökat ledningens stöd och resurser till säkerhetsarbetet.
För vd:n blir rapporteringsvägen central. Medarbetarna behöver veta vad som ska rapporteras, till vem och hur informationen ska dokumenteras och följas upp.
Frågan bör enligt Lena Linusdotter Nitz lyftas till ledningsgruppen och styrelsen när påverkan riskerar att få betydelse för företagets beslut, affärsrelationer, investeringar, medarbetares trygghet eller förtroendet för verksamheten.
Det avgörande är inte hur dramatisk händelsen är, utan vilka konsekvenser den kan få för företaget.
– Styrelsen behöver inte hantera varje incident operativt, men den bör säkerställa att bolaget har rätt styrning, riskbedömning, rapporteringsstruktur och uppföljning, säger Lena Linusdotter Nitz.
Otillåten påverkan behöver därför hanteras inom företagets ordinarie arbete med risk, arbetsmiljö, säkerhet, rekrytering och kontinuitet – innan en enskild incident hinner påverka verksamhetens handlingsutrymme.
– Det viktigaste är att inte börja bygga rutiner när det har inträffat och är ett faktum. Vd:n behöver i förväg veta vem som gör vad, hur medarbetare larmar, hur dokumentation säkras, när polisen kontaktas och hur den som utsätts får stöd.
Källa: Svenskt Näringslivs rapport Dolda påtryckningar – öppna konsekvenser.
