Inga produkter i varukorgen.
Nu gäller fler nya AI-krav – så kan ditt företag beröras
AI Sedan den 2 augusti gäller nya EU-krav på information om vissa AI-system och AI-genererat innehåll. Reglerna kan beröra företag som använder AI i bland annat kundservice, kommunikation och personalarbete.
EU:s AI-förordning har gått in i en ny fas. Enligt EU-kommissionen ska människor i vissa situationer informeras när de interagerar med AI eller tar del av material som har skapats eller manipulerats med AI.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
VD-tidningen premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Reglerna gäller inte bara bolag som utvecklar tekniken. Även företag som köper in och använder AI-system kan få egna skyldigheter, beroende på hur systemen används.
Leverantörer av exempelvis chattbotar och andra system som interagerar direkt med människor ska se till att användaren får information om att det är en AI. Undantag kan gälla när detta redan är uppenbart, enligt artikel 50 i AI-förordningen.
Fakta
Fyra risknivåer för AI
EU:s AI-förordning utgår från vilken risk ett AI-system innebär:
Oacceptabel risk: Vissa användningar är förbjudna. Det gäller bland annat social poängsättning, vissa former av manipulerande AI och vissa tillämpningar för biometrisk identifiering.
Hög risk: Omfattar bland annat vissa AI-system som används vid rekrytering, utbildning, kreditbedömning, kritisk infrastruktur och myndighetsutövning. Systemen omfattas av krav på exempelvis riskhantering, dokumentation, datakvalitet och mänsklig kontroll.
Begränsad risk: Vissa system omfattas av särskilda transparenskrav. Användare kan exempelvis behöva informeras om att de interagerar med en chattbot eller tar del av AI-genererat eller manipulerat innehåll.
Minimal eller ingen risk: De flesta AI-system bedöms enligt EU-kommissionen tillhöra denna nivå. Exempel är AI i datorspel och skräppostfilter. AI-förordningen innehåller normalt inga särskilda krav för dessa system.
AI-modeller för allmänna ändamål, som ligger bakom många generativa AI-tjänster, omfattas dessutom av särskilda regler.
Källa: EU-kommissionen och förordning (EU) 2024/1689.
Företag som använder systemen kan samtidigt ha ett eget informationsansvar. Det gäller bland annat vid användning av AI för känsloigenkänning och biometrisk kategorisering samt vid publicering av deepfakes.
Även AI-genererade texter om frågor av allmänintresse kan behöva märkas. Enligt AI-förordningen gäller dock undantag när innehållet har genomgått mänsklig eller redaktionell kontroll och någon har ansvar för publiceringen.
Rekryteringsregler dröjer
AI-system som används inom bland annat rekrytering, utbildning och kritisk infrastruktur kan klassificeras som AI med hög risk.
Enligt EU-kommissionen ska de mer omfattande kraven för system inom exempelvis rekrytering börja tillämpas den 2 december 2027. För AI som ingår i reglerade produkter gäller reglerna från den 2 augusti 2028.
Senareläggningen innebär inte att användningen är oreglerad fram till dess. Företagen behöver fortfarande följa bland annat dataskydds- och diskrimineringsregler samt de delar av AI-förordningen som redan gäller.
Sedan februari 2025 finns också ett krav på att företag ska vidta åtgärder för att personal som arbetar med AI har tillräcklig kompetens. EU-kommissionen anger att åtgärderna ska anpassas efter verksamheten, personalens erfarenhet och riskerna med systemen.
Frivillig kod ersätter inte lagen
EU har tagit fram frivilliga uppförandekoder för leverantörer av stora AI-modeller. Amazon, Anthropic, Google, Microsoft och OpenAI finns bland de bolag som har anslutit sig.
Att skriva under koden är frivilligt. Kraven i AI-förordningen är däremot bindande. Enligt EU-kommissionen måste företag som inte ansluter sig kunna visa på annat sätt att de följer reglerna.
Överträdelser av bland annat transparenskraven kan leda till böter på upp till 15 miljoner euro eller 3 procent av företagets globala årsomsättning. För små och medelstora företag gäller den lägre av de två maxnivåerna.
