Så bygger vd:n team som presterar bättre

1. Tydlig riktning och struktur minskar friktion i beslutsfattandet.
2. Strukturerat samarbete ökar kvaliteten i besluten.
3. Kultur kräver löpande underhåll för att vara affärsrelevant.

Beteenden som särskiljer de bästa teamen

Johan Olsson, projektledare på SKI och tidigare elitidrottare, pekar på tre konkreta beteenden som särskiljer högpresterande team från genomsnittliga.

Det första gäller återkoppling. I högpresterande team är feedback en integrerad del av vardagen. Den används både för att lyfta fram fungerande beteenden och för att identifiera förbättringar. Det tydliggör roller och kompetenser, samtidigt som det bygger en lärande och utvecklingsorienterad arbetsmiljö.

– Ett högpresterande team genomsyras av en kontinuerlig feedback-kultur där man både kan belysa goda beteenden och framgångar, liksom förslag på förbättringar, säger Johan Olsson.

Det andra handlar om riktning.

– Medarbetarna behöver förstå hur det dagliga arbetet hänger ihop med teamets och organisationens övergripande mål, förklarar Johan Olsson.

När kopplingen är tydlig ökar förmågan att prioritera och fatta beslut i linje med verksamhetens inriktning. När den saknas blir arbetet fragmenterat.

Det tredje gäller informationsdelning. I fungerande team delas kunskap löpande och strukturerat. Det skapar bättre beslutsunderlag och gör det möjligt att agera snabbare.

Hur ser en fungerande struktur för mål och uppföljning ut i de team som lyckas bäst?
– Min erfarenhet är att många organisationer jobbar med hög kontinuitet när det gäller uppföljning av mål, men att risken är att det blir för statiskt och för mycket fokus på kalla siffror, säger Johan Olsson.

Här drar han en parallell till elitidrotten.

– För att lyckas så måste man ständigt vara i rörelse, och utvärdera vad som leder till att resultaten inte är på den nivå man förväntat sig. Att låta måluppföljningen genomsyras av kompetens, erfarenhet och innovationskraft där man som chef agerar katalysator för en förändring är ett grepp som näringslivet verkligen borde kopiera mer från framgångsrika lag inom idrotten.

En tidig varningssignal

Enligt Johan Olsson finns det också tydliga varningssignaler när team börjar tappa i prestation. En av de första är att vd:n eller chefen blir mer involverad i detaljer.

– Det kan låta bra att ha kontroll, men risken är att tempot sjunker och att teamet slutar ta eget ansvar, säger han.

När besluten centraliseras minskar samtidigt kunskapsdelningen och innovationsförmågan. På sikt syns det i kundnöjdhet och konkurrenskraft.

Vilka konkreta förändringar ger snabbast effekt i team som inte presterar fullt ut? 
– Jag har ju en lång bakgrund inom elitidrotten, och där jobbar de mest framgångsrika idrottarna och lagen konsekvent med att mäta prestationsmått i tillägg till rena resultat. När jag för snart tio år sedan kom ut i näringslivet blev jag förbluffad över avsaknaden av att mäta prestation. Det vill säga inte endast resultat, utan de processer som leder dit.

Sedan måste det också göras skillnad på förbättrat resultat i form av lärande, innovation, snabbhet och förståelsen för hur en enskilds prestation påverkar det totala resultatet, menar han.

– Med kontinuitet och start av feedback-loopar så kan resultatet komma ganska snabbt. Men om vi ska titta på det ekonomiska resultatet på sista raden, och hur vi påverkar kunderna i en positiv riktning så är det precis som inom elitidrotten: teamet och träningen måste vara på högsta nivå under en längre period för att vi ska nå allra bästa möjliga resultat, säger Johan Olsson.

Balansen mellan prestation och hållbarhet

Frågan om prestation ställs ofta mot medarbetarnas långsiktiga hållbarhet. Men enligt Johan Olsson behöver det inte vara en motsättning.

Det handlar, enligt honom, inte om att sänka kraven, utan om hur miljön runt prestationen formas.

– Elitidrotten är en gränslöst resultatinriktad verksamhet. Presterar du inte på den nivå som förväntas i ett landslag åker du ut redan efter en säsong, kanske till och med efter en tävlingshelg. Det är givetvis en miljö som inte är en speciellt bra grund för långsiktig jobbhälsa.

Samtidigt pekar han på att vissa team lyckas kombinera kravbilden med fungerande arbetsmiljö genom hur de organiserar samarbetet.

– I de team och organisationer jag varit i där man byggt en kultur kring kunskapsdelning, konstruktiv feedback och gemensamma mål – som tydliggör att vi är på väg dit tillsammans – förstår alla att vi behöver bidra och lita på varandra.

I de miljöerna kan även en krävande vardag upplevas som utvecklande snarare än nedbrytande, förklarar han, vilket också speglas i mätningar från organisationer utanför idrotten.

– Vi ser väldigt liknande återkoppling i de organisationer som vi mätt under året, och hur frustration kan bytas ut till inspiration när teamet får vara en större del i att rita vägen framåt.

Här lyfter Johan Olsson särskilt fram ledarskapets roll i genomförandet.

– Den dagliga ledaren är en helt oumbärlig för förändringen.