Inga produkter i varukorgen.
Ny rapport: Höginkomsttagare använder AI dubbelt så ofta på jobbet
AI
Höginkomsttagare i Sverige använder generativ AI i arbetslivet dubbelt så ofta som låginkomsttagare. Skillnaden är större än i övriga Norden och riskerar att leda till en varaktig kompetensklyfta på arbetsmarknaden. Det visar en ny nordisk rapport från AI- och datatransformationsbolaget Solita.
Foto: Adobe Stock.
Rapporten How AI is transforming Nordic work life 2026 bygger på en Sifo-undersökning genomförd av Kantar Media bland drygt 3 000 kontorsarbetare i Sverige, Finland och Danmark. Resultaten pekar på ett tydligt mönster: i Sverige ökar användningen av generativ AI stegvis med inkomsten.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
VD-tidningen premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Bland personer med en månadslön över 65 000 kronor uppger 72 procent att de använder generativ AI regelbundet. I gruppen som tjänar under 22 000 kronor är motsvarande andel 36 procent. Skillnaden är därmed 36 procentenheter, vilket är den största inkomstbaserade skillnaden i Norden.
Daglig AI-användning följer inkomsten
Samma mönster syns i den dagliga användningen. Tolv procent av låginkomsttagarna i Sverige använder generativ AI varje dag, jämfört med 22 procent i den högsta inkomstgruppen. Danmark visar också skillnader mellan inkomstgrupper, men sambandet mellan lön och AI-användning är mest konsekvent i Sverige.
– Det här utmanar bilden av AI som den stora utjämnaren. Trots att verktygen ofta är gratis och tillgängliga för alla ser vi att inkomst är en av de starkaste faktorerna bakom användningen. Det handlar inte bara om tillgång till teknik, utan om organisatoriska förutsättningar och tid för kompetensutveckling, säger Niklas Liedholm, Head of AI på Solita Sverige, i ett pressmeddelande.
Finland visar att klyftor går att undvika
Finland uppvisar ett annat mönster. Där ligger medelinkomsttagare relativt nära varandra i AI-användning, mellan 55 och 62 procent, och gapet till höginkomsttagare är mindre. I den högsta inkomstgruppen i Finland använder 70 procent generativ AI regelbundet.
Enligt rapporten visar det att stora inkomstbaserade skillnader inte är oundvikliga.
– Finland visar att det inte behöver vara så här. Det kräver att arbetsgivare investerar i bred AI-utbildning, ger alla medarbetare tillgång till samma verktyg och skapar en kultur där alla får tid att experimentera, inte bara de som redan ligger i framkant, säger Niklas Liedholm.
Vd-perspektivet: risk för intern kompetensklyfta
För vd:ar innebär resultaten en tydlig signal. Om AI-användning i praktiken blir kopplad till befattning och lön riskerar organisationer att bygga in nya kompetensskillnader. Det kan påverka produktivitet, innovationsförmåga och möjligheten att skala AI-användning brett i verksamheten. Rapporten pekar på att ledningens prioriteringar är avgörande. Tillgång till verktyg är en grundförutsättning, men räcker inte. Tydliga riktlinjer, avsatt tid för lärande och gemensamma arbetssätt lyfts fram som centrala faktorer för att AI ska bli ett stöd för hela organisationen.
