Enligt den globala studien ”Beyond Productivity: Measuring the Real Value of AI”, genomförd av Workday tillsammans med Hanover Research i november 2025, uppger 85 procent av de tillfrågade att de sparar mellan en och sju timmar i veckan med hjälp av AI.
AI sparar tid – men nästan 40 procent går till att rätta AI:s fel
AI
En global studie visar att majoriteten av anställda sparar tid med AI, men att en stor del av tidsvinsten går åt till att skriva om, faktagranska och korrigera resultat. För vd:ar innebär det att traditionella produktivitetsmått riskerar att överskatta effekten av AI-investeringar.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Samtidigt visar studien att nästan 40 procent av den sparade tiden går åt till att omarbeta fel, skriva om innehåll och verifiera resultat från AI-verktyg. Endast 14 procent av de anställda uppger att de konsekvent får tydliga och bra resultat från AI.
Jesper Lundin, Regional Vice President Nordics på Workday, menar att detta förändrar hur vd:ar bör se på avkastningen.
– Vd:ar behöver skifta perspektiv från bruttotid till nettovärde. Den verkliga avkastningen är inte tiden som sparas, utan tiden som sparas minus tiden som går åt till omarbete, säger Jesper Lundin.
Han beskriver omarbetet som en form av ”AI-skatt” – ett strukturellt avdrag på effektiviteten som sällan synliggörs i kalkyler.
Produktivitetsparadoxen
Studien pekar på en tydlig produktivitetsparadox. AI ökar kapaciteten, men det betyder inte att resultaten förbättras i motsvarande grad.
77 procent av dem som använder AI dagligen uppger att de granskar AI-genererat arbete lika noggrant som arbete utfört av människor, eller mer. Samtidigt är det de mest frekventa användarna som rapporterar högst optimism kring tekniken – över 90 procent tror att AI hjälper dem att lyckas i arbetet.
Risken, enligt Jesper Lundin, är att vd:ar underskattar den kognitiva belastningen.
– Den största risken är att vd:ar och chefer fokuserar på bruttotid och missar den strukturella belastningen på medarbetarna. Det uppstår en dold arbetsbörda i form av verifiering och kontroll, säger han.
I studien uppger endast 56 procent av de mest frekventa användarna att de skulle välja samma jobb igen. Det indikerar en potentiell påverkan på långsiktigt engagemang och retention.
Roller från 2015, verktyg från 2025
En central slutsats i rapporten är att organisationer inte har anpassat sina strukturer i takt med teknikutvecklingen. I 89 procent av organisationerna har färre än hälften av rollerna uppdaterats för att fullt ut dra nytta av AI.
Jesper Lundin menar att första steget för en vd som vill ta ett strukturellt grepp är att genomföra en rollinventering.
– Man kan inte förvänta sig resultat för 2026 med arbetsbeskrivningar från 2015. Vd:ar behöver analysera arbetsflöden, inte bara titlar, och tydliggöra var AI ska ta hand om det administrativa och var människan ska leda med omdöme och empati, säger han.
Återinvestering avgör effekten
Studien visar att företag oftare återinvesterar AI-vinster i teknik än i medarbetarutveckling. I organisationer som rapporterar tydlig affärsnytta används den frigjorda tiden i stället till djupare analyser och strategiskt arbete. 79 procent av dessa medarbetare har fått omfattande kompetensutveckling.
De organisationer som faktiskt lyckas omvandla AI till varaktig affärsnytta har en grupp medarbatare som Jesper Lundin kallar för ”Augmented Strategists” – anställda som både upplever positiva AI-resultat och använder tiden till mer värdeskapande arbete. De utgör i dag 14 procent av arbetskraften.
Organisationerna bakom dem kännetecknas av tre faktorer:
- De investerar i kompetens och är dubbelt så benägna att erbjuda omfattande utbildning.
- De prioriterar team och samarbete – 57 procent har ökat investeringarna i teamrelationer.
- De använder AI för att identifiera mönster och förbättra resultat, snarare än enbart för snabbare produktion.
Fakta
Tre kontrollfrågor inför nya AI-investeringar
För en vd i ett svenskt bolag med omkring 100 anställda formulerar Jesper Lundin tre kontrollfrågor inför nya AI-investeringar:
- Mäter vi nettovärde eller enbart sparade timmar – och har vi räknat in omarbetet?
- Återinvesterar vi främst i teknik eller i människor?
- När stödet verkligen fram till de mest frekventa användarna i verksamheten?


