Cancer och rekonstruktion – så håller vd:n modet uppe när företaget är i kris

Men ekonomin fortsatte att skena – utöver stora banklån som krävde avbetalningar kom en dom om moms som innebar att Stampen fick ytterligare en halv miljard i skulder. Dessutom fortsatte annonsmarknaden att gå ned. Han beskriver en ond spiral:

– Som alltid när ett bolag befinner sig i en svag ekonomisk situation så började man tumma på kvaliteten. Man hade sagt upp många journalister för att spara pengar. Jag tror faktiskt att alla tyckte att tidningarna blev lite sämre, säger Martin Alsander.

Stålbad för att rädda Stampen

Så småningom blev en rekonstruktion räddningen. Samtidigt var den, och vägen dit, tuff.

– Den stora utmaningen var att hålla alla som ska gå till jobbet varje dag motiverade, säger han.

Under krisåren tog ledningen ut stora bonusar. Martin Alsanders företrädare Tomas Brunegård fick närmare 90 miljoner kronor i lön, bonus och optioner under nio år fram till 2014 – något som stack i ögonen på anställda som drabbades av stränga sparkrav.

Martin Alsander säger att stämningen var ”jättedålig” när han började som vd.

– Det var ju mycket funderingar från anställda kring hur det hade skötts tidigare med bonusar till ledningen. Det skrevs mycket om det i tidningarna, säger han och förklarar att det var brist på förtroende från de anställda – men att den nya ledningen fick chansen att starta om.

– Vi behövde inte bära någonting av det gamla. Det var ju en fördel för mig, absolut. Nu kanske inte rådet till styrelsen ska vara att byta ut vd:n så fort det blir en kris. Men för mig var det en bättre start.

Kommunikationen nyckel

Ett tydligt fokus blev kommunikationen. All information skulle först till medarbetarna, innan den nådde media. När negativa artiklar publicerades samlades personalen för genomgångar där ledningen förklarade bakgrunden och hur man såg på läget.

Under samma period drabbades Martin Alsander av cancer. Våren 2014 klev han in i vd-rollen, och samma höst fick han sin cancerdiagnos.

– Det var extremt dålig tajming. Både jag och Stampen hade cancer kan man säga.

Varannan vecka fick han cellgifter. Men det var aldrig en fråga om att trappa ned, säger han.

– Jag mådde bra av att sätta på mig kostymen och ta tag i andra frågor.

På ett sätt underlättade cancerdiagnosen också det för honom att sätta Stampens problem i perspektiv. Det var inte på liv och död.

– Även om det var väldigt allvarligt med Stampen så tog jag det ändå på ett mer lättsamt sätt och kunde inte gräva ner mig i de tunga frågorna. Det tror jag kanske möjligtvis smittade av sig lite på andra människor, Om man bara orkar med det så kanske man får ett lite bättre, ljusare perspektiv på jobbfrågan.

Lagom positiv

Så hur höll han humöret upp också hos medarbetarna? Martin Alsander säger att ärlighet var avgörande.

– Jag tror inte på att försöka vara överdrivet positiv. Folk genomskådar det direkt. Däremot måste man vara ärlig och säga: det här är en lång resa, den kommer göra ont – men vi har en idé om hur det kan bli bättre, säger han.

Det rådet går i samklang med Hampus Knutsson, grundare av Wings PR, som har närmare 20 års erfarenhet av kriskommunikation. Han jobbade tillsammans med Martin Alsander som kommunikationschef på Stampen under krisåren och trycker på att det gäller att kalibrera förväntningarna.

– Ett väldigt vanligt misstag man gör att man försöker utmåla läget som bättre än vad det är för att hålla humöret uppe. Det som händer då är att varje bakslag eller nyhet mäts mot omvärldens förväntningar, som är högre än man lyckas leverera. Den här kortsiktiga sockerruschen man får av att hålla uppe glädjen sänks precis som efter en sockertopp med en djup nedgång.

Att vara för pessimistisk i sin kommunikation slår också bakut.

– Då slår man ut förhoppningar och drömmar, vilket inte heller är bra.

Trycka undan rykten

Som vd är en del av uppgiften att stå för hopp. Hampus Knutsson menar att det alltid finns något att glädjas åt.

– Oftast är det så att det alltid finns någonting i en verksamhet som fungerar. Om det är så att alla kurvor pekar åt fel håll men medarbetarna sliter då får man lyfta upp medarbetarnas slit och försöka ingjuta lite hopp om att slitet kommer att generera resultat.

Under åren som kriskommunikationsexpert har Hampus Knutsson mött företag i alla möjliga kriser. Det har handlat om arbetsplatsolyckor, dödsfall och medieskandaler. Han säger att det viktigaste man kan göra i en kris är att fylla utrymmet för rykten och spekulationer med den information som finns.

– Jag tycker att Folkhälsomyndigheten hade en bra strategi under pandemin. Man hade fasta tider för återkommande information. Oavsett om man hade ny information eller inte så var det pressträff varje dag klockan två.

Sätta det i perspektiv

Ett annat råd för att hålla modet uppe handlar om att sätta sin kris i perspektiv.

– Det kommer alltid en ny kris. Och alla kriser ebbar ut. Tänk själv på något du kanske tyckte var en jättekris för fem år sedan. I dag kanske det känns som ett litet gupp i gatan.

Vad mer kan man ha med sig under kriser som vd?

– En godisskål.

En faktisk godisskål?

– Ja, en centralt placerad godisskål. Det är inte bara lite fysisk belöning utan blir en mötesplats. Det uppstår oväntade möten där man kan prata om högt och lågt och det är ingen jättekostnad.