Så slår 3:12-reglerna i kronor för olika ägar-vd:ar

– Det finns situationer där förändringen har gjort det mer komplext eller där utfallet faktiskt kan bli lite sämre än tidigare version av regelverket.

Ägarandelen får stor betydelse

En central förändring är hur det lönebaserade utrymmet beräknas. Från delägarens andel av företagets löneunderlag görs först ett schablonavdrag på åtta inkomstbasbelopp, 644 800 kronor för inkomståret 2026. Därefter får 50 procent av det återstående beloppet räknas in i gränsbeloppet.

Det innebär att samma avdrag får helt olika betydelse beroende på hur stor del av företagets löner som faller på den enskilda ägaren.

Den som äger samtliga aktier i ett bolag med 10 miljoner kronor i löneunderlag räknar på samtliga 10 miljoner. En ägare med 10 procent får i stället en miljon kronor som sin andel av löneunderlaget innan samma avdrag på 644 800 kronor görs.

– Man ska upp på ganska stora löneunderlag per individ för att det här avdraget ska bli försumbart. Annars får det ganska stor effekt, säger Gustav Lindsö.

Det är därför inte bara företagets totala lönesumma som är intressant. Vd:n behöver också se hur den fördelas i förhållande till ägandet.

Små ägarandelar kan ge två helt olika resultat

En grupp som fått en tydlig möjlighet genom förändringen är ägare som tidigare träffades av den så kallade 4-procentsspärren. Den som ägde mindre än 4 procent fick tidigare inte använda löneunderlaget på samma sätt.

Det kan exempelvis handla om en externt rekryterad vd som erbjudits att köpa ett par procent av företaget.

– Tidigare fick man inte räkna på lönerna på en sådan andel. Det får man nu, och det är en positiv effekt av förändringarna, säger Gustav Lindsö.

Men en liten ägarandel innebär inte automatiskt ett stort nytt utdelningsutrymme. Det nya schablonavdraget kan äta upp stora delar av delägarens andel av löneunderlaget.

Äger vd:n exempelvis 5 procent av ett företag som har 10 miljoner kronor i löner motsvarar ägarens andel av löneunderlaget 500 000 kronor. Det understiger schablonavdraget på 644 800 kronor. Det lönebaserade utrymmet blir därför noll.

Gustav Lindsö ser framför allt att detta kan få betydelse i mindre företag med flera delägare.

– Om du ligger någonstans mellan noll och tio procents ägande i ett normalt mindre bolag får löneavdraget typiskt sett väldigt stor effekt.

Stora personalintensiva bolag sticker ut

För en ägare med en liten procentuell andel kan situationen bli den motsatta om företaget har mycket stora lönevolymer.

Gustav Lindsö pekar exempelvis på stora advokat-, revisions-, redovisnings- och konsultverksamheter där många delägare kan äga en liten andel var samtidigt som bolagets samlade löner är mycket stora.

– När man har små ägarandelar och väldigt mycket löner är det de klara vinnarna. Jag skulle nästan säga att det är de enda tydliga vinnarna, säger han.

En partner kan exempelvis äga långt under 4 procent men ändå få en betydande andel av ett mycket stort löneunderlag.

– Tidigare fick man inget löneunderlag alls. Nu kan man få flera miljoner per partner eller delägare.

För mindre personalintensiva bolag med flera delägare kan bilden bli en annan.

– För ett mindre företag med fyra delägare och fyra ytterligare anställda, där blev det här inte bra alls. Har du inte speciellt mycket lönebaserat utrymme är du typiskt sett en förlorare, eftersom du måste dra av de drygt 600 000 kronorna från ditt individuella utrymme, säger Gustav Lindsö.

Lönekravet är borta – men den egna lönen spelar fortfarande roll

En annan förändring är att det tidigare särskilda löneuttagskravet har försvunnit. Det kan låta som att ägar-vd:n inte längre behöver tänka på den egna lönen när utdelningsutrymmet planeras. Men så enkelt är det inte.

Det lönebaserade utrymmet får fortfarande högst uppgå till 50 gånger den kontanta ersättning som ägaren eller en närstående fått från företaget och dess dotterföretag.

Tar ägar-vd:n ingen lön alls innebär det att det lönebaserade utrymmet blir noll.

Gustav Lindsös råd är därför att fortfarande göra beräkningen före årsskiftet.

– Man får inte glömma löneuttaget. Det gamla löneuttagskravet är borta, men det finns fortfarande en begränsning genom 50 gånger egen lön.

För vd:n handlar det därför fortfarande om att räkna på situationen före årsskiftet, och inte utgå från att det slopade löneuttagskravet gör löneplaneringen irrelevant.

Koncernstrukturen kan göra stor skillnad

För vd:n som äger verksamheter genom flera bolag kan nästa fråga vara minst lika viktig: var finns lönerna?

Löneunderlaget kan omfatta löner från dotterföretag. Därför kan ägarstrukturen långt ned i en företagsgrupp påverka hur stort löneunderlag som kan räknas med på toppen.

– Det finns mer att hämta genom att genomlysa koncernerna. Hur ser de ut? Var finns lönerna? Kan man slå ihop någonting? säger Gustav Lindsö.

Han lyfter också att löner från utländska dotterföretag inom EES kan få räknas med.

– Har du ett tyskt dotterbolag får du räkna med lönerna därifrån. Det upplever jag att ganska många missar, säger han.

Sparat utrymme växer inte längre

En annan förändring gäller den ägare som under flera år har byggt upp ett sparat utdelningsutrymme. Tidigare räknades sparat utdelningsutrymme upp med ränta. Den uppräkningen är borttagen från och med inkomstår 2026.

– Tidigare kunde man låta det ligga och ticka och efter ett tag hade det vuxit. Nu är den räntan borta, säger Gustav Lindsö.

Det innebär inte att ett företag bör dela ut pengar bara för att utrymmet finns. Utdelningen måste fortfarande rymmas inom de bolagsrättsliga förutsättningarna och vägas mot verksamhetens kapital- och likviditetsbehov. Men skattemässigt finns inte längre samma uppräkning som belönar att utrymmet lämnas oanvänt.

Ingen tumregel fungerar för alla

De nya reglerna ger alltså inget enkelt svar på frågan om en ägar-vd har fått bättre eller sämre förutsättningar.

För den som tidigare stoppades av 4-procentsgränsen och samtidigt kan tillgodoräkna sig ett stort löneunderlag kan förändringen vara betydande. För en delägare med mindre ägarandel i ett bolag med begränsade löner kan schablonavdraget i stället göra det lönebaserade utrymmet litet eller obefintligt.

– Situationen skiljer sig nästan alltid åt. Det finns sällan en generell regel som fungerar för alla, säger Gustav Lindsö.

Hans slutsats är därför att ägar-vd:n behöver räkna på den egna kombinationen av ägarandel, löner och bolagsstruktur – innan möjligheterna att påverka årets förutsättningar har passerat.

– Man ska alltid börja se över situationen innan årsskiftet. Efter årsskiftet sitter man där man sitter, och då kan det i vissa avseende ta ett år till innan man kan påverka situationen.