En dag som vd: Ståmöten, säljluncher och fågelattacker på Artipelag

Leif, min man, är också en ”early bird”, men han är inte pratbar förrän han i tysthet fått i sig sin frukost.

07.15

Dags för morgonens hundpromenad. Lexie dansar otåligt vid dörren när jag drar på mig jacka och skor. Vi tar en runda ner mot vattnet i den tidiga solen. Någon morgonpigg joggare springer förbi, vi ser två rådjur, men jag och Lexie håller oss till vårt lugna promenadtempo – gymträning har aldrig varit min grej, men tack vare hunden får jag ändå motion varje dag. Vid en klippa stannar vi så Lexie får sniffa runt. Havsluften piggar upp mig och jag känner mig redo att starta dagen.

08.15

Jag säger hej då till Leif och sätter mig i bilen mot Artipelag. Min pendling inkluderar en kort bilfärja till Värmdö. Under överfarten njuter jag av utsikten över det glittrande vattnet innan jag kör vidare. I bilen spelar jag ofta ABBA men när jag närmar mig Artipelag stänger jag av och fokuserar mentalt på arbetsdagen.

09.00

Framme vid Artipelag parkerar jag och promenerar upp mot den fantastiska entrén. Där möts jag av doften av nybryggt kaffe och leenden från kollegorna som förbereder dagens öppning. Vi äter alltid frukost tillsammans innan dagen startar. Sedan går jag upp till mitt kontor, kollar dagens att-göra-lista och tar en andra kopp te.

10.15

Första mötet är ett stående möte med alla som är inne och jobbar. Vi går snabbt igenom gårdagen och fokuserar sen på vad som händer i dag. Hur många gäster kommer med vår egen buss från Cityterminalen, hur många visningar är inbokade, vilka konferenser eller andra bokningar ska vi ta emot? I dag har vi två stora grupper som kommer och förberedelserna pågår för fullt. Efter detta en avstämning med ekonomichef för att se vad som är på agendan. Min bakgrund inom hotell- och eventbranschen hjälper till i sådana diskussioner – siffror och gästupplevelser hänger ihop även när man driver ett konstmuseum. Jag älskar den kreativa delen av jobbet, och min långa och varierande karriär kommer verkligen till nytta.

12.00

Lunchdags. Jag har ett lunchmöte med ett eventbolag som är intresserade av att lägga en stor produktlansering hos oss. Vi sätter oss vid ett fönsterbord med utsikt över fjärden där dagens special är en len skaldjurssoppa (till min stora glädje – skaldjur är ju favoriten!). Vi går sen in i Artboxen, vår stora lokal med 20 meter i takhöjd. Min gäst och jag diskuterar olika kreativa och skojiga förslag på hur den kan användas för deras event. Verkar bli affär!

14.00

Jag tar en runda genom köket, konsthallen och övriga lokaler och småpratar med personal och några besökare. Tillbaka vid skrivbordet sätter jag i gång med eftermiddagens uppgifter: att förbereda introduktionsdagar för nya styrelseledamöter samt möte med marknadschefen kring ett kommande kundevent som vi ska ha tillsammans med Lars Wallin med anledning av vår pågående utställning med honom.

Jag blir alltid inspirerad när vi skissar på utvecklingsmöjligheter och fler sätt att öka kännedomen om vårt fina museum. Visningar är alltid ett fint sätt då Artipelag inte med rättvisa kan beskrivas utan måste upplevas.

15.00

Mitt i skrivandet ropar plötsligt en kollega att en fågel har flugit in i Caféet! Vi skyndar dit och lyckas försiktigt lotsa ut den vilsna lilla talgoxen genom en dörr mot den vackra skogen utanför. Besökarna får sig ett oväntat inslag och vi ett gott skratt. ”Tur att Lexie inte är här – då hade vi haft dubbel jakt”, skämtar jag när lugnet lagt sig igen.

18.00

På väg hem ringer jag min dotter Josefine via handsfree. Vi hörs dagligen och bilresan passar perfekt för en pratstund. Hon bubblar om sin dag och jag njuter av att höra hennes röst. Innan jag vet ordet av kör jag av färjan och jag rullar av på min sida av vattnet lagom tills vi sagt hej då.

18.30

Hemma på Skarpö igen. Lexie möter mig ylande och överlycklig i dörren. Hon är mer som en studsboll än hund. Vi tar en kort kvällspromenad före middagen – skönt att röra på sig lite efter bilfärden. Nu sänker sig lugnet över kvällen.

19.00

Till middag blir det kycklingsallad, älskar verkligen sallader av alla de slag, men min man pillar gärna bort salladsbladen, hehe. Skulle jag få välja fritt hade det blivit hummer och skaldjur varje kväll – men sådana lyxigheter får sparas till särskilda tillfällen. Under middagen pratar vi om dagen som varit och planerar lite för helgen.

20.30

Efter att köket är undanplockat sjunker jag ner i soffan. Lexie snarkar med nosen i mitt knä. Leif kollar på en fotbollsmatch i köket intill. Som vd är man ju alltid ”på” och därför kopplar jag gärna av med ett eller ett par avsnitt av någon Netflix-serie – gärna en lättsam romantisk komedi som får mig att skratta – som avrundning av kvällen.

23.00

Jag gör en sista runda i huset, släcker lampor och kryper i säng. Precis innan jag ska sova skickar jag ett ”god natt” till Josefine. Ända sedan hon flyttade hemifrån har vi haft den rutinen, och oftast svarar hon direkt och avslutar med en emoji. Det värmer i mammahjärtat. Sedan kan jag somna gott, tacksam för ännu en fin dag.