7 fördelar med att arbeta bort den röda tiden

1. Mer attraktiv arbetsplats

En undersökning från Barometern 2017 visar att hela 43 procent av svenskarna saknar tydliga mål i yrkeslivet, en siffra som ökat de senaste åren. 37 procent känner sig samtidigt oinspirerade och 42 procent anser att det är svårt att hantera arbetsbelastningen.

– Genom att systematiskt jobba med att ta bort röd tid går det att vända den negativa trenden. Det viktigaste som händer när röd tid försvinner är att arbetsplatsen blir mer trivsam, medarbetare talar väl om sin arbetsplats (personal branding) och företaget eller organisationen får ett bra rykte, säger Anders Gustavson.

2. Bättre sömn

När Kraftkartan, ett systematiskt verktyg för att skapa bättre arbetsmiljö, studerades i ett  forskningsprojekt på Uppsala universitet var sömn ett av de områdena som undersöktes.

– Det visade sig att de som fått arbeta med verktyget sov bättre än de i kontrollgruppen som inte använt Kraftkartan i arbetsvardagen. Forskning visar tydligt på korrelationen mellan ökad stress och försämrad sömnkvalitet och att god sömn också omvänt ger ökad stresstålighet. God sömn gynnar kroppens hälsa och allmäntillstånd och ökar vår förmåga att prestera, konstaterar Anders Gustavson.

3. Förebygger konflikter

En positiv effekt av att ta bort röd tid från schemat är att konflikter förebyggs och försvinner.

– Det här handlar om att ansvaret blir tydligare, alla vet vad de ska göra och vad som förväntas. När en grupp får chans att svara fritt och anonymt om vad som kan för­bättras kommer eventuella konflikter ofta upp på bordet. När de väl är blottade måste de redas ut, det är chefens ansvar, det är inte tillåtet med till exempel trakasserier eller mobbing. Det handlar inte om att identifiera förövare och offer. Det är bättre göra en aktivitetsplan för hur kon­ flikten ska redas ut och förebygga att det händer igen.

4. Gruppen mår bättre

När arbetsmiljön systematiskt följs upp fås en större kunskap om hur individen, gruppen och organisationen mår och vad den behöver.

– Medarbetarna bidrar till en god arbetsmiljö. De blir sedda, hörda och delaktiga i förbättringsarbetet och verk­ samhetsutvecklingen, säger Anders Gustavson.

5. Färre sjukskrivningar

Enligt en rapport från Skandia uppgick kost­naden för sjukskrivningar i Sverige till 62 mil­jarder kronor 2017. Många arbetsplatser dras med höga sjuktal och enligt rapporten är psykisk ohälsa en växande förklaring till sjukskrivningarna. Det pekar på att det är viktigt att systematiskt jobba med arbetsmiljön. Medarbe­ tare som trivs är inte sjukskrivna i lika stor utsträckning.

– Ett tydligt exempel vi har är en socialtjänst i Skåne som använde Kraftkartan och arbetade systematiskt med sin arbetsmiljö. Bara efter det första året sänkte de sina sjuktal från 12 till 6 procent. Nu ses arbetsplatsen som mer attraktiv och folk vill börja jobba där, berättar Anders Gustavson.

6. Fler stannar på arbetsplatsen

Flera undersökningar de senaste åren tyder på en allt rörligare arbetsmarknad. Och när rörlig­heten på arbetsmarknaden ökar är det extra viktigt att se till att medarbetarna trivs, för alla vet att det kostar pengar att rekrytera. En ny undersökning från Blocket Jobb i samarbete med Kantar Sifo visar att fyra av tio yrkesverksamma svenskar under sommaren har fun­derat på att byta jobb. Faktorer som ökar chansen till att medarbetarna stannar är till exempel inspirerande arbets­ uppgifter, trevliga kollegor och att man uppskattas för den man är.

– Här är frågan om röd tid avgörande, medarbetare med mycket röd tid blir ofta frustrerade och känner oro, och oro påverkar engagemang och driv. Så om du får bort den röda tiden är det sannolikt större chans att de stan­nar, säger Anders Gustavson.

7. Ökad produktivitet

När x antal röda timmar i veckan försvinner kan du plötsligt lägga dessa på grön produktiv tid, sådant som skapar värde, eller på gul förutsättnings­skapande och hälsofrämjande tid.

– När medarbetare trivs bättre med sin arbetssituation blir både effektivitet och produktivitet högre. I och med det ökar också företagets konkurrenskraft och lönsamhet, avslutar Anders Gustavson.