Tryck på att hållbarhet ska inkluderas i affärsplanen

I rapporten framgår det att 63 procent av de tillfrågade cheferna menar att deras affärsplan för hållbarhet är tydlig. Denna andel har tredubblats jämfört med sommaren 2022, då endast 21 procent av cheferna svarade samma sak. Dessutom har andelen chefer som menar att kostnaden för hållbarhetsinitiativ överväger fördelarna, sjunkit från 53 till 24 procent. De som anser att hållbarhetsinitiativ är en ekonomisk börda har minskat med mer än hälften (från 53 procent till 22 procent). I Sverige har siffran sjunkit från 51 till 15 procent.

Framtidssäkrar hållbarhetsåtgärder

Trots att svenska chefer i lägre utsträckning (jämfört med det globala snittet) anser att hållbarhetsinitiativ är en ekonomisk börda ligger Sverige under det globala genomsnittet när det kommer till hur styrelser anses prioritera och engagera sig i företagens hållbarhetsstrategier (54 respektive 59 procent).

– Vad vi verkligen behöver se nu är företag som investerar i framtidssäkra hållbarhetsåtgärder och anpassar sina affärsmodeller för att bygga hållbara produkter och tjänster, säger Ann Hellenius, EVP and Managing Director på Capgemini Invent.

Utöver ökningen av extremväder visar rapporten att regulatoriskt tryck och förväntad avkastning på investeringen är viktiga motiverande faktorer för att anta miljömässiga och/eller sociala hållbarhetsstrategier och initiativ: tre fjärdedelar (74 procent) av cheferna hoppas kunna öka framtida intäkter (upp från 52 procent 2022), och 64 procent hänvisar till efterlevnad av gällande regler (upp från 51 procent 2022).

Klyfta mellan chefer och konsumenter

Många organisationer har gjort rejäla framsteg i att definiera sina hållbarhetsplaner sedan förra året: 61 procent av cheferna säger nu att deras företag har en definierad prioriteringslista över hållbarhetsinitiativ att genomföra under de kommande tre åren (upp från 49 procent), och 57 procent delade att deras organisation håller på att omforma sin affärs-/verksamhetsmodell för att bli mer hållbar (upp från 37 procent).

I rapporten framgår också att det finns en klyfta mellan chefer och konsumenter kring bilden av greenwashing. Endast 17 procent av cheferna uppger att de tror att konsumenterna är oroade över greenwashing, medan 33 procent av konsumenterna globalt tror att organisationer och varumärken skönmålar sina hållbarhetsinitiativ. Bland svenska konsumenter är förtroendet för företagen högre än i det globala snittet, bara 24 procent tror att företag ägnar sig åt greenwashing. Globalt sett är generation Z mycket mer misstänksam mot hållbarhetslöften (50 procent) än boomers (18 procent). 49 procent av konsumenterna litar aldrig, sällan eller bara ibland på ett miljöpåstående kring en produkt de överväger att köpa. Bland Gen Z är ännu fler skeptiska, där svarar 65 procent samma sak.

Många företag sätter sitt hopp till digital teknik och i synnerhet generativ AI, för att få hjälp att nå sina hållbarhetsmål. Över hälften (59 procent) av cheferna tror att det kommer att spela en nyckelroll i deras organisations hållbarhetsförändringsarbete. Parallellt säger en lika stor andel av cheferna (57 procent) att deras organisation har börjat vidta åtgärder för att mildra miljöpåverkan av att använda generativa AI-modeller.