Inga produkter i varukorgen.
Stora brister i kontrollen av kritisk infrastruktur
Digitalisering & IT
En färsk undersökning visat att riskmedvetenheten hos en stor andel av svenska börsnoterade bolag är låg när det kommer till kritisk infrastruktur, det vill säga sådan infrastruktur som till exempel kraftförsörjning och kommunikationsinfrastruktur som är nödvändig för att alla digitala processer, tjänster och flöden ska fungera.
Orsakerna till att man regelbundet inte utför riskanalyser av den kritiska infrastrukturen varierar. Foto: Adobe Stock
Nästan en tredjedel av företagen i undersökningen, som gjorts av företaget Coromatic bland de största börsnoterade företagen i landet, svarade att man inte har gjort någon form av riskbedömning alls det senaste året avseende möjliga risker och konsekvenser för företaget om nödvändiga system inte fungerar. Samtidigt uppger nära hälften att det maximalt bara tar några minuter innan påverkan på verksamheten blir mycket kritisk i en sådan situation, och för de allra flesta av dessa betyder det att det blir kritiskt i samma sekund som ett avbrott sker.
– Det är mycket förvånande att riskmedvetenheten kring de här frågorna är så pass låg i en tid som denna med en världsomfattande pandemi. Dessutom är det extra oroande eftersom det rör sig om stora börsnoterade verksamheter där många anger att företaget drabbas direkt vid ett avbrott, säger Jonas Wiklund, Head of Advisory på Coromatic.
Orsakerna till att man regelbundet inte utför riskanalyser av den kritiska infrastrukturen varierar. Bristande tid eller kunskap är två vanliga anledningar (26 %). Många anser att de har bra kontroll ändå och känner sig säkra (40 %) och bland en femtedel av företagen är det ledningens bristande intresse för frågan som spelar in. Detta menar Jonas Wiklund är en farlig väg att gå:
– I takt med att allt fler funktioner och tjänster digitaliseras, blir beroendet av den kritiska infrastrukturen allt större. Bara för att man klarat sig ganska bra vid ett avbrott tidigare så betyder inte det att det fungerar lika bra om något händer idag, när nya satsningar kanske gjorts på fler och mer avancerade system. Konsekvenserna vid ett avbrott blir då mycket större och svårare att överblicka.
Riskanalyser av vilka konsekvenser ett större avbrott i den kritiska infrastrukturen kan få för verksamheten bör göras årligen och som minst om en större förändring av den digitala infrastrukturen har gjorts. Konsekvenser kan handla om allt från intäktsbortfall och produktionsstopp till förtroendefrågor och hur dessa påverkar både varumärke och börsvärde. Genom att löpande analysera detta får man svar på vilka nödvändiga investeringar eller åtgärder som bör vidtas för att minska riskerna, och vilka beredskapsåtgärder som ska vara på plats i fall något inträffar.
