Så planerar vd:n kapitalet efter en exit

Niklas Sjöbeck, senior finansiell rådgivare på Söderberg & Partners Wealth Management, beskriver omställningen som att gå från full kontroll till att inte längre kunna påverka utfallet på samma sätt.

– Som företagare har du ofta byggt ditt bolag under många år. Du har känt varje del av verksamheten, från omsättning och kostnader till hur man tar sig igenom en tuff konjunktur. Efter en försäljning är kapitalet nåbart på ett annat sätt och det är marknaden som bestämmer takten, säger han.

Börja med syftet

Den första tiden efter en försäljning kan många beslut kännas brådskande. Men enligt Niklas Sjöbeck bör man inte börja med placeringarna, utan med syftet.

– Det första är att andas ut. Ta in vad du faktiskt har åstadkommit och tillåt dig att vara stolt. Men passivitet är inte heller svaret. Pengar som står stilla kostar också, så det gäller att hitta balansen mellan att inte stressa fram fel beslut och att faktiskt komma i gång.

De kortsiktiga målen är ofta tydliga. Det kan handla om bostad, fritidshus, privat ekonomi eller att hjälpa barnen ekonomiskt. Den svårare frågan är vad kapitalet ska göra på längre sikt.

– Ofta kan det kännas rätt ensamt efter att livsverket är sålt. Då blir det viktigt att skapa ett nytt meningsfullt syfte, inte bara för kapitalet utan framför allt mentalt, säger Niklas Sjöbeck.

Skatten börjar före affären

Parallellt med den finansiella planen behöver skattefrågorna hanteras. Där börjar arbetet helst långt före affären.

Joanna Bertlin, senior skatterådgivare på Grant Thornton, pekar ut den första strukturella frågan: ska företagaren sälja aktierna som privatperson eller via ett ägarbolag?

– Det valet styr inte bara beskattningen vid affären, utan också hur kapitalet kan användas, återinvesteras och tas ut framåt, säger hon.

Om aktierna säljs privat beskattas vinsten direkt hos ägaren. Sker försäljningen i stället via ett ägarbolag är vinsten normalt skattefri i bolaget, förutsatt att aktierna är näringsbetingade.

Men det betyder inte att skattefrågan är löst.

– Många gör den första analysen: vill jag ha pengarna privat eller i ett ägarbolag? Sedan stannar man där. Men om kapitalet ligger kvar i bolaget behöver man också förstå nästa steg: när, hur och till vilken beskattning ska pengarna kunna tas ut privat? säger Joanna Bertlin.

En exit är sällan bara en försäljning och sedan punkt. Ofta finns återinvestering, fortsatt anställning, kvarvarande delägande, tilläggsköpeskilling eller nya bolagsengagemang kvar i bilden. Då behöver skatten analyseras utifrån hela fortsättningen, inte bara själva transaktionen.

Joanna Bertlins råd är därför att ta in skattefrågorna tidigt i processen.

– Börja i god tid. När affären väl är långt kommen kan flera alternativ vara begränsade. Strukturen behöver fungera för det du vill göra efter exit, inte bara för själva försäljningen, säger hon.

Tre saker behöver på plats direkt

Peter Henriksnäs, skatteexpert på Söderberg & Partners Wealth Management, lyfter fram tre frågor som behöver hanteras tidigt: struktur, skatt och likviditet.

– Du behöver veta hur pengarna ägs, och att det finns tillräckligt med likviditet för både skatter och löpande kostnader. Själva investeringarna kan oftast få ta lite tid, säger han.

Det gäller också att ha realistiska förväntningar. En privat utdelning går till exempel inte alltid att genomföra direkt efter en försäljning, eftersom det fria egna kapitalet inte alltid räcker under det aktuella räkenskapsåret.

För ägar-vd:n blir frågan därför inte bara hur mycket pengar som finns efter försäljningen, utan var kapitalet finns, när det kan användas och vilka skattekonsekvenser olika uttag får.

Dela upp kapitalet efter funktion

När strukturen är på plats behöver kapitalet delas upp. Peter Henriksnäs beskriver att många företagare landar i flera delar: konsumtion, buffert, långsiktig förvaltning och mer aktiva investeringar.

– Allt behöver inte behandlas likadant. Många känner att det är viktigt att kapitalet är nåbart. Det ger en känsla av kontroll som inte ska underskattas.

Han ser också att fler företagare accepterar att ta utdelning privat till något högre skatt, i stället för att hitta mer komplicerade strukturer inom bolag.

– Det kan handla om att vilja förenkla, få mer flexibilitet eller använda pengarna tidigare i livet.

Det innebär inte att samma lösning passar alla. För en ägare som vill återinvestera i nya bolag kan kapital i bolagsform vara ändamålsenligt. För en annan kan privat tillgänglighet väga tyngre.

Risk efter exit är något annat än företagsrisk

Många företagare är vana vid hög risk. Det egna bolaget har ofta varit den största tillgången, den största inkomsten och den största risken samtidigt. Men den risken har också varit kopplad till något vd:n har kunnat påverka.

På kapitalmarknaden ser risk annorlunda ut.

– Som företagare förstår du ditt eget bolag in i minsta detalj och vet vad som krävs för att vända en negativ trend. Börsen fungerar inte så. Där kommer nedgångar som skapar oro, utan att du själv kan påverka det eller göra något åt utvecklingen, säger Niklas Sjöbeck.

Ett vanligt misstag är att ägaren säljer i en nedgång och därmed missar återhämtningen. Därför behöver planen vara tillräckligt genomtänkt för att hålla även när marknaden svänger.

– Det handlar mindre om att pricka rätt i enskilda placeringar och mer om att bygga något som håller över tid, säger Niklas Sjöbeck.

Nya bolag kan ge mening – och skapa nya frågor

Efter en försäljning vill många entreprenörer fortsätta bygga, investera eller bidra till nya bolag. Det kan vara både ekonomiskt och personligt viktigt.

Peter Henriksnäs menar att det inte alltid är rätt att avstå från nya engagemang av skatteskäl.

– Tycker du att det är roligt och har orken att bygga något nytt, då är det en utmärkt utgångspunkt. Jag råder sällan någon att sluta vara aktiv enbart av skatteskäl. Det skapas ofta mer värde i det fortsatta engagemanget än man tjänar på optimeringen.

Joanna Bertlin delar bilden av att skatten sällan bör vara det som avgör om entreprenören går vidare in i nya engagemang.

– Efter en exit vill många entreprenörer fortsätta bygga, investera och bidra med kapital, kunskap och nätverk till nya bolag. Det är i grunden något väldigt positivt. Sverige behöver att erfarna entreprenörer återinvesterar både pengar och erfarenhet i nästa generations bolag. Det olyckliga är att skattereglerna ibland drar åt motsatt håll och gör passivitet mer skattemässigt attraktivt än fortsatt engagemang, säger Joanna Bertlin.

Därför, framhåller hon, behöver nya verksamheter, kapitalöverföringar, lån, kontaktnät och liknande verksamhet analyseras – inte för att stoppa entreprenören, utan för att förstå konsekvenserna.

Familjen behöver in i planen

Kapitalplaneringen handlar inte bara om avkastning. När värdet från ett livsverk frigörs behöver även familj, arv och juridisk struktur komma in.

Peter Henriksnäs lyfter särskilt äktenskapsförord, testamente och gåvobrev.

– Du har lagt år av arbete på att bygga upp det här, och då vill du också att kapitalet förvaltas, skyddas och fördelas på ett genomtänkt sätt, säger han.

Många väljer att ge gåvor i samband med försäljningen. Då bör gåvan dokumenteras.

– Upprätta alltid ett gåvobrev med villkor om enskild egendom. Då undviker du att gåvomedlen ingår i gåvotagarens eventuella separationer och skilsmässor, säger Peter Henriksnäs.

Niklas Sjöbeck ser också ett värde i att involvera familjen i målbilden för kapitalet.

– Efter en försäljning av ett bolag som ofta har varit en livsstil för hela familjen är det inte fel att involvera familjen i tankarna om det långsiktiga syftet för kapitalet, säger han.

För vd:n som står inför en försäljning innebär det att arbetet bör börja innan affären är klar. Det handlar inte om att ha alla svar direkt. Men de viktigaste vägvalen behöver identifieras i tid: ägarstruktur, skatt, likviditet, risk, nya investeringar och familjens långsiktiga situation.