Lagom självbestämmande på jobbet är bäst

– Det finns de som forskar på frågor som de egentligen redan vet svaret på. Det tycker jag inte är så roligt. Jag har flera gånger blivit överraskad över att våra resultat inte alls stämt överens med det vi trodde att vi skulle hitta. Men det är ju det som är spännande, säger Linus Dahlander, som är 2022 års mottagare av Familjen Jan Söderbergs pris i ekonomi. Priset delas ut i samband med Ekonomidagen vid Ekonomihögskolan i Lund den 11 maj. Priset är på en miljon kronor och kom till på initiativ av företagsledaren Jan Söderberg med familj.

Ett färskt exempel på Linus Dahlanders forskning finns i artikeln Organizing Entrepreneurial Teams: A Field Experiment on Autonomy over Choosing Teams and Ideas, nyligen publicerad i topptidskriften Organizational Science. Där studerade Linus Dahlander med kollegor 939 studenter som alla deltog i en kurs där de under elva veckor utvecklade en företagsidé och sedan presenterade den för verkliga investerare och så kallade affärsänglar. Studenterna delades in i grupper om tre personer, som sinsemellan fick olika förutsättningar. Allt för att kunna studera vad som verkar ge bäst effekt på att attrahera gillandet och investeringsviljan från de medverkande investerarna.

– Om jag ska vara ärlig, så blev jag väldigt förvånad över resultatet, berättar Linus Dahlander.

Hela experimentet byggde på idéer om medbestämmande och autonomi: om du får vara mer delaktig i att bestämma vad du arbetar med på jobbet, så får du också bättre resultat. Eller? Stora företag som Google och Spotify har redan prövat detta i praktiken.

De olika studentgruppernas förutsättningar byggde på att en fjärdedel av teamen varken fick välja gruppmedlemmar eller vilken idé de skulle jobba med. En fjärdedel fick välja gruppmedlemmar fritt, men inte idé. En fjärdedel fick välja idé fritt, men inte medlemmar. Sista delen fick både välja medlemmar och idé.

– Det visade sig att de som inte fick välja alls presterade sämst när det kom till investerarnas omdöme. Men det som överraskade oss var att det gick i princip lika dåligt för dem som fick välja helt fritt. Det gick allra bäst för dem som fått välja antingen deltagare eller idé, säger han.

Team som kunde påverka antingen sina idéer eller sina medarbetare (men inte båda) bedömdes ha 50 procent högre sannolikhet att lyckas jämfört med lag som saknade autonomi och 49 procent högre sannolikhet att lyckas än lag med full autonomi. De fick också 82 procent mer av den fiktiva investeringsbudgeten än de som saknade autonomi och 23 procent mer av budgeten än de som hade full autonomi.

Linus Dahlander är noga med att poängtera att resultaten, som bygger på studentprojekt, inte nödvändigtvis går att översätta till vilka organisationer som helst. Men det finns ändå viktiga lärdomar att dra.

– Du bör som företag inte fundera på om du ska ge dina medarbetare autonomi, utan vilken sorts autonomi och på vilket sätt du ger dem det, säger han.

Linus Dahlander anses vara en av de absolut främsta forskarna inom öppen innovation – innovationsprocesser som spänner över enskilda företags gränser och bygger på samarbete och kunskapsspridning. Det innebär att han till exempel studerar hur innovation kan skapas inte bara av en tillverkare av en produkt, utan från flera källor, inklusive kunder och konkurrenter.

Han samarbetar med Lego i ett aktuellt forskningsprojekt tillsammans med Aarhus University. Det hela bygger på att Lego under benämningen ”Lego Ideas” låter användare ladda upp sina egna kreativa legoprojekt och rösta på dem. Alla förslag som får över 10 000 röster går vidare till beslut hos Lego – användarnas förslag får möjlighet att bli verkliga produkter.

– Vår roll som forskare i det projektet är att försöka ta reda på om det går att förutsäga vilka idéer som blir ”the next big thing”.  Vi har tillgång till massor unika data och har utvecklat våra metoder, bland annat med bildigenkänning, men det har visat sig vara betydligt lättare att förutspå vilka idéer som är dåliga, än de som är riktigt bra. Vi kan se vilka som har potential, men över ett visst tröskelvärde blir det extremt slumpmässigt, eller att det är så många faktorer som samspelar, som sociala influenser och att man kikar på varandras idéer, berättar Linus Dahlander.

Under covid-19-pandemin har han sett hur många företag vågat ta steget till att samarbeta på sätt som de inte gjort tidigare.

– Kriser öppnar ofta upp för ändrade beteenden och nya samarbeten. När jag skriver i Harvard Business Review om att det är dags för företag att satsa på öppen innovation nu, så får jag väldigt mycket respons. Företagen undrar hur de själva kan gå till väga. Då svarar jag att det i grund och botten handlar om att veta vad man utgår ifrån. Vad vill du uppnå? Vad vill du lösa? Om du vet det, så bör du kunna designa en process för innovation som gagnar företaget.

Linus Dahlander är smålänningen som doktorerade vid Chalmers och tog sig ut i världen redan som doktorand. Han har varit verksam vid bland annat Stanford University och Imperial College Business School innan han 2017 blev professor vid European School of Management and Technology (ESMT) i Berlin.

Han ser fram emot att knyta kontakter med forskarna och företagen som kommer delta under den populärvetenskapliga Ekonomidagen i Lund. Linus Dahlanders prisföreläsning utgör dagens finalnummer.

– Jag tror att våra personliga nätverk har blivit lite fattigare under pandemin. Man fortsätter prata med dem man redan känner, eller forska med dem man redan forskat med. Det blir inte så mycket möjligheter till att skapa nya band. Just därför ska det bli extra roligt att få komma till Lund och expandera mitt nätverk, avslutar Linus Dahlander.