Den digitala revolutionen och tillverkningsindustrin

Digitalisering & IT Den digitala teknologin gör det möjligt för traditionella tillverkningsföretag att omvandlas till tjänsteleverantörer. I en ny avhandling i innovation och entreprenörskap från Luleå tekniska universitet analyseras denna omvandlingsprocess i ett antal tillverkningsföretag.

Den digitala revolutionen och tillverkningsindustrin
Lina Linde.

Utifrån sin forskning presenterar avhandlingens författare Lina Linde ett antal förslag på hur företagen kan bli mer konkurrenskraftiga i den ständigt föränderliga digitala miljön.

Den pågående digitala transformationen i tillverkningsindustrin brukar kallas för digital tjänstefiering (digital servitisation). Det kan till exempel handla om att utrusta maskiner med sensorer och digital teknologi som samlar data om maskinens användning och tillstånd. Med hjälp av denna data går det att förutse när maskinen behöver underhåll (predictive maintenance).

Ett annat exempel på nya typer av affärsmodeller som möjliggörs av digitala teknologier är optimering av maskinparker (fleet optimisation) eller till och med optimering av en hel gruvtäkt (site optimisation) genom att analysera materialflöden i en viss process. I båda fall samlas data in genom digital teknik inbyggd i produkten.

– Det har blivit allt vanligare att tillverkaren ingår olika former av abonneringsavtal med kunden i stället för att faktiskt sälja produkten. Ägandeskapet kvarstår hos tillverkaren som i stället erbjuder olika kringtjänster kopplade till produkten, förklarar Lina Linde.

En utmaning för tillverkningsföretag som genomgår digital tjänstefiering är hur de ska få avkastning på sina investeringar.

– I min avhandling presenterar jag en process som visar hur företagen kan utvärdera affärspotentialen hos nya digitala affärsmodeller innan man presenterar sitt erbjudande för kunden.

Linda Linde menar att en utmaning med dessa nya digitala affärsmodeller är att de förutsätter transparens mellan leverantör och kund. Både tillverkare och kund måste dela data med varandra som traditionellt har betraktats som affärshemligheter. Det kan vara svårt att reglera delandet av data i ett kontrakt. Vidare kräver digitala affärsmodeller mycket större kundanpassningar. Exempelvis behöver digitala plattformar specialanpassas till varje specifik kunds verksamhet.

– För att affärsmodellen ska bli lönsam måste den baseras på en relationsdriven snarare än kontraktsdriven logik mellan tillverkare och kund. Den relationen bör baseras på förtroende och långsiktighet där tillverkare och kund är samskapare av nya värden genom att gemensamt testa nya innovationer och affärsmodeller, säger Lina Linde.

Den digitala miljön är komplex. Det medför att den enskilde tillverkaren sällan sitter på all den expertis och de resurser som krävs för att kunna utveckla och leverera digitala tjänster på egen hand. De måste ingå i så kallade ekosystem inom vilka flera aktörer samverkar för att skapa ekonomiskt värde. I avhandlingen lyfter Lina Linde fram ett antal förmågor som en ledare av ett sådant ekosystem behöver tillägna sig:

• Att kunna identifiera nya möjligheter i form av teknologier, kundsegment och partner.

• Att kunna knyta an till leverantörerna genom att skapa affärsmodeller som gör det attraktivt att vara en del av ekosystemet.

• Att kunna anpassa ekosystemet till de ständigt pågående snabba förändringarna.

– Genom min avhandling vill jag bidra till att göra företagen konkurrenskraftiga över tid. Det görs enorma investeringar i digitalisering. Nya affärsmodeller är nödvändiga för att göra digitaliseringen lönsam.

Resultaten i avhandlingen baseras på 150 intervjuer och samtal med 21 leverantörer, kunder och ekosystempartner samt workshoppar och företagens egen dokumentation.

Bloggen

På nytt jobb

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
VD-tidningen

Vd-tidningen Premium

Med fullt fokus på vd-rollen.
Full tillgång till strategiska artiklar med tips och analyser.