Inga produkter i varukorgen.
Dags för nya LAS att sjösättas
Ledarskap och styrning Den första oktober går startskottet för tillämpningen av Sveriges nya arbetsmarknadslagstiftning. Läs om vad nya LAS betyder för arbetsmarknaden och för ditt företag.
Nya regler på arbetsmarknaden från 1 oktober. Här checkar vi av de viktigaste. Foto: Stock Adobe
Bättre utsikter att behålla kompetensen i dåliga tider, frigöra sig från medarbetare som inte fungerar på arbetsplatsen och slippa betala lön under tvistetiden med uppsagd personal. Det är tre viktiga reformer i nya LAS menar Stefan Koskinen, arbetsgivarpolitisk chef på Almega och en av dem som har suttit med i det innersta rummet under de tre år som den nya arbetsmarknadslagstiftningen har förhandlats fram.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
VD-tidningen premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Han är i stort sett nöjd med utfallet, och har uppfattningen att även fackförbunden insåg att den gamla lagstiftningen från 1970-talet har tjänat ut sin roll. Det underlättade också att parterna gjorde en gemensam studieresa till Danmark, och inspirerades av den danska ”flexicuritymodellen”.
– Där är det lättare för arbetsgivarna att frigöra sig från en anställd, men arbetstagarna har också ett bättre skydd där när de ska röra sig vidare på arbetsmarknaden, påpekar Stefan Koskinen, och konstaterar att de danska parterna var mycket nöjdare än svenska motparter med sin lagstiftning – såväl arbetsgivare som fack och anställda.
Ökad rörlighet på arbetsmarknaden
När nu nya LAS får börja tillämpas den 1 oktober i år, så kommer de svenska villkoren att mer likna Danmarks. Det är för tidigt att sia om hur nya LAS kommer att fungera i praktiken, men Stefan Koskinen ser fram emot den nya ordningen. Han tror att man kan förvänta sig flera förbättringar på arbetsmarknaden som en följd av nya LAS. Främst i form av ökad rörlighet bland arbetstagarna och en större möjlighet för arbetsgivarna att behålla viktig kompetens i företaget vid neddragningar. Men också genom att de blir lättare för arbetsgivarna att befria sig från den som missköter sin anställning.
FAKTA
4 viktiga LAS-nyheter
Nya LAS trädde i kraft den första juli i år, men får börja användas först den första oktober. Här är de viktigaste LAS-nyheterna för den som leder ett mellanstort företag.
- 1Begreppet “saklig grund” ändras till “sakliga skäl”. Den nya formuleringen innebär att arbetsgivaren bara måste omplacera en anställd som misskött sig en gång. Sedan kan uppsägning bli aktuellt om inte arbetstagaren kan påvisa särskilda skäl för att få behålla sin uppsägning. Arbetsgivaren måste inte längre ta hänsyn till exempelvis socioekonomiska förhållanden hos arbetstagaren, arbetstagarens behov av en anställning eller prognoser om hur arbetstagaren kommer att sköta sig i framtiden.
- Nya regler vid arbetsbristuppsägningar. Alla arbetsgivare har rätt att undanta tre arbetstagare per driftsenhet och avtalsområde vid turordning för arbetsbristuppsägningar, om man har kollektivavtal och omfattas av huvudavtalet. Har man driftsenheter i flera städer så innebär regeln att arbetsgivaren får undanta upp till tre på arbetarsidan och tre från tjänstemannasidan för varje driftsenhet. Med driftsenheter i till exempel Stockholm, Malmö och Göteborg kan alltså arbetsgivaren undanta upp till 18 arbetstagare totalt. Alternativt 15 procent av arbetstagarna, det vill säga undanta 15 av varje hundratal arbetstagare som är föremål för uppsägning. Företag som inte omfattas av huvudavtalet får göra maximalt tre undantag i hela företaget.
- Anställningen upphör vid tvister om ogiltigförklaring. Enligt gamla LAS består anställningen om arbetsgivaren säger upp en arbetstagare av personliga skäl och facket ogiltigförklarar uppsägningen. Med den nya LAS-regeln upphör anställningen efter avtalad uppsägningstid, och arbetsgivaren måste inte längre betala ut lön till arbetstagaren.
- Den som har varit anställd i minst åtta år och uppfyller kraven för en utbildning som stärker dennes ställning på arbetsmarknaden har rätt till omställningsstudiestöd. Det är en ”utfyllnad” till CSN-lånet som kan uppgå till cirka 46 000 kronor per månad under ett års studier för den som omfattas av huvudavtalet. För anställda i övriga företag är ”utfyllnaden” motsvarande A-kassa.
Med nya LAS kommer också anställda som behöver kompetensutveckla sig att kunna få ett relativt högt omställningsstudiestöd utöver CSN. Förutsatt, förstås, att fortbildningen som arbetstagaren söker för bedöms stärka arbetstagarens framtida ställning på arbetsmarknaden.
– Det är ju avsett att utbilda människor för arbetsmarknaden, inte bort från den. Ett studieomställningsstöd är inget man får för att läsa franska filosofer, men programmering, IT-kompetens och så vidare är rätt självklart berättigat. En svetsare som vill lära sig datorstyrd svetsteknik får nog helt naturligt sin ansökan godkänd, konstaterar Stefan Koskinen.
Psykologiska effekter
Stefan Koskinens förhoppning är att ökade trygghetssystem runt uppsägningar ska minska arbetstagarnas tvekan inför att lämna sin anställning. Att få möjligheten att fortbilda sig med hyfsat bibehållen ekonomi är en väg vidare. Att inte få behålla sin lön medan man tvistar med arbetsgivaren efter en uppsägning tror han kan vara ett annat sätt att bidra till rörligheten på arbetsmarknaden.
– Måste den uppsagde gå till Arbetsförmedlingen för att få A-kassa så pushar det folk att söka jobb, och då är det kanske inte lika intressant att fortsätta konflikten med förra arbetsgivaren. Det kan få folk att röra sig vidare och förändra sina karriärvägar och så vidare. Får man behålla sin lön under tvisten är det lättare att fastna och bli kvar i konflikten tror jag.
Även den nya regeln om att arbetsgivaren bara behöver omplacera en anställd som missköter sig en gång tror han kan få positiva följder.
– Det kommer att få en viktig psykologisk effekt, för folk kommer att veta att man får göra bort sig mindre på jobbet. Det får nog vissa att skärpa till sig, gissar Stefan Koskinen.
