Så bygger du en kultur som skapar energi

Jag slås allt oftare av hur stor skillnad det är på energinivåer i olika företag jag jobbar med. Ibland till och med inom samma företag. Skillnaden i resultat mellan dessa är slående. I grupper med hög energi tas mer ansvar, kommer fler idéer, är personalomsättningen lägre och arbetsglädjen är högre.

Är det en tillfällighet då att vissa grupper och företag har uthålligt högre energinivåer? Inte alls tror jag. Det är oftast ett resultat av ett avsiktligt och tydligt arbete med att skapa strukturer som främjar energipåfyllnad och motverkar energiläckage.

I stort kan jag se skillnader i tre olika dimensioner av hur man gör energi – för energi gör vi, inte bara får. Det börjar med grundenergin och uppgiftsenergin hos individer och avrundas med tillsammansenergin i grupper. Låt oss titta närmare på dessa tre.

Grundenergin

Grundenergin är den nivån av energi man själv skapar genom vanor för sömn, näring, rörelse och återhämtning. Men, den miljön man jobbar i kommer ha stor påverkan på vilka vanor man utvecklar. I grupper och företag där grundenergin vårdas genom sunda värderingar kring tempo, återhämtning och vila orkar medarbetare hålla energin uppe. Arbetstider är kortare, gränser mellan arbete och fritid är tydligare och pauser ses som en investering, inte en kostnad. Ett träningsbidrag löser inte frågan, däremot en genuin respekt och förståelse för grundläggande mänskliga behov kan göra stor skillnad.

Uppgiftsenergin

Uppgiftsenergin är den energi som uppstår av ens ansträngningar på jobbet. När man får påfyllnad genom att känna sig duktig och viktig samtidigt som man har frihet att styra över hur man arbetar och tydligt ser resultat och framsteg av sina ansträngningar. Motsatserna, att inte få jobba med sina styrkor, inte se eller höra om värdet av sina ansträngningar, inte få uppleva eller se framsteg eller ens kunna styra över hur man lägger upp sitt arbete är ren och skär energidränering. Dessa energifaktorer styrs i hög grad av vilka strukturer och vilket ledarskap som finns på plats. Måltydlighet, styrkebaserade roller, visualisering av framsteg och självstyre gör all skillnad för energinivåer över tid.

Tillsammansenergin

Slutligen tillsammansenergin, den energin som skapas i samverkan med andra. I vilken mån samhörighet i grupper främjas, hur trygga forum skapas, hur samskapande sker och hur vi lyfter varandra, fyller på med massor av energi. När samverkan inte fungerar, då man känner sig utanför, inte vågar tala fritt och öppet, är snål med beröm och inte lyckas skapas synergi av olika perspektiv blir energiläckaget ett faktum.

Energi görs, och du som ledare bör se dig själv som en energiarkitekt

Dessa tre energiperspektiv är både sekventiella och parallella. Utan grundenergi blir det svårt att uppbåda uppgiftsenergi eller vara en bra kollega, men likaså kan bristande tillsammansenergi försvåra att man vårdar sin egen grundenergi.

Så, vad gör du och dina ledarkollegor för att främja höga energinivåer? Med insikten om att tid är demokratiskt fördelat, men att energi är en valuta som man kan förvalta smart eller dåligt, är det dags att se över vilka strukturer ni har på plats för att främja grundenergier, uppgiftsenergi och tillsammansenergi. Energi görs, och du som ledare bör se dig själv som en energiarkitekt som bygger solida strukturer för att alstra energier och minska energiläckage.

Thomas Dimming har över 20 års erfarenhet av att stödja ledare och ledningsgrupper med att skapa en mer engagerad kultur. Han är i dag rådgivare och föreläsare.