Inga produkter i varukorgen.
Arbetstidsförkortning mest positivt för kvinnor
Arbetsmiljö
Det kommunala bostadsbolaget Östersundshem har genomfört ett försök med sex timmars arbetsdag med bibehållen lön. Resultatet blev ökat välbefinnande, bättre sömn och en känsla av att man orkar mer. Den största positiva effekten märks bland kvinnliga anställda.
Resultatet redovisas i en delrapport från forskare vid Mittuniversitetet som följt Östersundshems försöksprojekt.
− Det som främst lyfts fram som positivt med projektet är möjligheten att själv styra sitt arbete vilket har medfört att medarbetarna känt ett förtroende att själva bedöma när arbetet är klart för dagen. I intervjumaterialet, liksom i de öppna svaren i enkäten, betonar man att fokus har flyttats från hur många timmar man är på jobbet till vad man faktiskt presterar, säger Ulrika Danielsson, lektor vid institutionen för psykologi och socialt arbete på Mittuniversitetet.
Läs mer: 3 trender för minskad stress
Försöksprojektet inleddes i januari 2018 och avslutas 31 augusti 2019 och har inneburit att den anställde kunnat reducera sin arbetstid till sex timmar per dag, om de själva ansåg att det var möjligt, så kallad förtroendearbetstid. Projektet var en fortsättning på den friskvårdssatsning som det kommunala bostadsbolaget inledde hösten 2016.
Målet var att utläsa om man kan effektivisera såväl den enskilda individens arbetsinsats som hela företagets. Östersundshem ville också se om åtgärden påverkade sjuktalen i rätt riktning, liksom de anställdas upplevelse av stress och sömn. Ytterligare ett delmål med projektet var att öka företagets attraktivitet.
Läs mer: Det här skapar stress på jobbet
De anställda har svarat på tre enkäter där den första genomfördes strax före arbetstidsförkortningen påbörjades, sedan i oktober 2018 samt till sist i maj 2019. Svaren visar att det skett en markant minskning av arbetstiden från strax under 40 timmar per vecka till cirka 32 timmar per vecka.
− Vi presenterar de förändringar som skett i medarbetarnas upplevelser under perioden. Några medarbetare upplever att arbetet har blivit mer stressigt, men majoriteten betonar möjligheten till återhämtning som arbetstidsförkortningen ger. Resultaten visar också att det främst är kvinnornas välbefinnande och sömn som påverkats mest gynnsamt, berättar Ulrika Danielsson.
Analysen av sjukfrånvarostatistiken visar dels på en markant nedgång under projektets första sex månader, men också en drastisk ökning under hösten 2018. I enkäten bedömer dock medarbetarna själva att deras sjukfrånvaro, och sjuknärvaro, minskat under projektets gång.
− Enkätstudien visar också att de anställda upplever att företagets attraktivitet har försämrats under projektets gång, men man poängterar i svaren att det beror på all turbulens som omgivit företaget sedan våren 2018 och att projektet med arbetstidsförkortningen var räddningen, som gjorde att man trots allt orkade. Detta visar att arbetssituationen inte bara påverkas av faktorer i själva arbetet, utan också vad som sker på organisations- och ledningsnivå, säger Ingrid Zakrisson, professor vid institutionen för psykologi och socialt arbete på Mittuniversitetet.
Denna första delrapport kommer att följas av en fördjupad rapport där resultaten presenteras mer i detalj.
− Det har varit ett uppmärksammat projekt redan från starten, vilket är glädjande. Därför har det varit mycket värdefullt att samarbeta med Mittuniversitetet för att säkerställa en korrekt genomlysning. Forskarnas utvärdering bidrar till ökad kunskap som kan komma många till del, avslutar Malin Gunnarsson, kommunikationschef på Östersundshem.
