Möjligheter och risker med det flexibla arbetet

Arbetsmiljö Under sex år ska en forskargrupp vid Högskolan i Gävle undersöka det flexibla arbetets möjligheter och risker. Forskarna vill se hur arbetshälsan utvecklas under de här villkoren.

Möjligheter och risker med det flexibla arbetet

Bakom undersökningen står en forskargrupp under ledning av Gunnar Bergström, professor i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle.

Både vad gäller bemanningsanställningar och tidsbegränsade anställningar är valfriheten en viktig aspekt, men de flesta vill ha en traditionell tillsvidareanställning hos en fast arbetsgivare för att kunna ha en tryggare och mer förutsägbar tillvaro.

Läs mer: Flexibelt arbete ger stora samhällsvinster

Här vet forskarna att bemanningsanställda har svårare att bli integrerade på arbetsplatsen, att de har en sämre hälsa och en överrisk för arbetsskador.

– Vi behöver ta reda på både de positiva och de möjliga negativa sidorna med tidsbegränsade anställningar och inhyrning av personal. Vi vet inte mycket om vad det betyder för arbetsmiljön och organisationens produktivitet eller lönsamhet, säger Gunnar Bergström.

Läs mer: Stora fördelar med kontorsarbete utomhus

Det andra spåret är flexibla anställningar, där du kan jobba på distans, eller förlägga din arbetstid mer eller mindre fritt. Sverige är bland de länder som har mest flexibilitetsmöjligheter. Här finns en positiv frihet, men också en gränslöshet som ställer mycket högre krav på individen att sätta gränser själv.

– Förr i tiden sades det att höga krav går att hantera bara man har bra kontroll över jobbet, men om kraven blir för höga spelar det troligen mindre roll hur stort inflytande man har och då hjälper det inte att kunna välja att jobba när man vill, menar Gunnar Bergström

– Även här ställer flexibla arbeten också nya krav på organisationer och chefer, exempelvis hur du som chef kan hjälpa dina medarbetare att sätta rimliga gränser mellan arbete och fritid vid distansarbete, avslutar Gunnar Bergström.

I programmet kommer forskarna att följa en stor grupp anställda över tid och det i nära samarbete med organisationer både från det privata näringslivet och offentlig verksamhet.

Under rubriken ”Arbetslivets utmaningar” har Forte, forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd beviljat forskargruppen 8,4 miljoner kronor med möjlighet till ytterligare 9 miljoner fördelat över sex år.

Britt Mattsson

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Jag godkänner att Vd-tidningen sparar mina uppgifter.
VD-tidningen

Vd-tidningen Premium

För dig som har 100 procents fokus på vd-rollen.
Full tillgång till strategiska artiklar med tips och analyser.