42 procent av arbetstiden.
Så stor andel av arbetstiden uppger chefer och tjänstepersoner att de ägnar åt möten i vår kartläggning av möteskulturen.
Krönika Möten slukar nästan halva arbetstiden för chefer och tjänstepersoner. Ändå får mötenas effektivitet låga betyg av deltagarna. Mötesexperten Micke Darmell har undersökt möteskulturen i svenska organisationer och ställer en obekväm fråga till landets vd:ar: Skulle du acceptera samma brist på resultat någon annanstans i företaget?

42 procent av arbetstiden.
Så stor andel av arbetstiden uppger chefer och tjänstepersoner att de ägnar åt möten i vår kartläggning av möteskulturen.
Under 2024–2026 har över 2 500 personer i organisationer vi besökt fått bedöma sina möten på en skala från 0 till 6.
Resultatet borde ge varje vd anledning att fundera.
Föreställ dig att ditt företag investerar 42 procent av sina resurser i en verksamhet där deltagarna ger så låga betyg åt både målsättning och effektivitet.
Vad skulle du göra? Förmodligen kalla till ett möte. Och där har vi problemet.
Vi mäter allt. Utom det vi gör hela tiden.
Vi mäter kundnöjdhet, produktivitet, lönsamhet, sjukfrånvaro och medarbetarengagemang.
Men hur ofta mäter vi kvaliteten på våra möten?
Efter mer än 50 000 timmar i mötets tjänst har jag lärt mig en sak: vi är betydligt bättre på att boka möten än att skapa värde i dem.
Och det är märkligt. För i många organisationer är mötena själva navet i verksamheten. Det är där beslut fattas, problem löses, relationer byggs och framtiden formas.
Eller borde formas.
”Vi tar ett möte om det.”
Fem små ord som kan kosta organisationen betydligt mer än vi tror.
För varje möte använder vi inte bara deltagarnas arbetstid. Vi använder också deras energi, fokus och möjligheter att göra något annat.
Ändå behandlas möteskulturen ofta som en fråga om kalenderdisciplin, snarare än ledarskap.
Tänk om ekonomichefen föreslog en investering och sa:
”Vi vet faktiskt inte riktigt vad den ska leda till. Men vi har redan bokat lokalen.”
Styrelsen skulle nog begära en förklaring.
Men i mötesrummen accepterar vi förvånansvärt ofta just det arbetssättet.
En organisation där möten saknar tydliga mål skickar en signal: det är viktigare att samlas än att åstadkomma något.
En organisation där alla bjuds in för säkerhets skull skickar en annan signal: vi vågar inte riktigt välja vilka som behöver vara med.
Och en organisation där möten inte skapar engagemang missar en av arbetslivets största möjligheter.
För bra möten ska inte bara producera beslut. De ska skapa förståelse, ansvar, tillit och handlingskraft.
Det börjar högst upp.
Inte med ännu ett mejl om vikten av effektivitet. Utan genom att ledningsgruppen själv visar hur ett meningsfullt möte fungerar.
Därför vill jag skicka med tre frågor:
Kan vi inte besvara dem är det kanske inte ett möte vi behöver.
Ta fram ledningsgruppens kalender.
Välj ett återkommande möte och räkna på den samlade arbetstiden.
Ställ sedan en enda fråga:
Vilket värde skapar det här mötet?
Det kan bli ett obekvämt samtal. Men kanske också ett av årets viktigaste. För det är inte de 42 procenten som är det största problemet.
Det är att vi inte alltid vet vad vi får tillbaka.
Och kom ihåg: Syftet ska vara starkare än kaffet.
Micke Darmell, föreläsare och utbildare