Sverige ligger fortsatt efter i AI: ”Krävs tydligt ansvar och styrning”

I jämförelse med länder som Indien, Kina, Förenade Arabemiraten och Brasilien använder svenskar AI i lägre utsträckning, har lägre förtroende för tekniken och är mindre benägna att låta AI fatta beslut. Samtidigt är attityden till AI mer försiktig i Sverige än globalt. Bara en tredjedel av svenskarna tror att AI leder till bättre produkter och tjänster, jämfört med 42 procent globalt. Drygt 12 procent anser dessutom att de inte förväntar sig någon nytta alls av att organisationer använder AI, nästan dubbelt så många som globalt.

Enligt en annan undersökning från EY, Work Reimagined, använder 15 procent av de anställda i Sverige AI dagligen, jämfört med 61 procent i Indien och 52 procent i Kina.

– En högre andel anställda som använder AI innebär förstås att högre produktivitet kan skapas. Sverige investerar i AI i mindre utsträckning, inklusive i mer avancerad utbildning, och länder med en högre andel avancerade användare får högre avkastning på samma AI-verktyg, säger Charlotta Kvarnström.

Enligt AI Sentiment Index 2026 framgår också att 83,6 procent av svenskarna, jämfört med 86,1 procent globalt, har använt AI i någon form.

– Det innebär att chatt-AI är vardag i Sverige, men att svenskar har en mer avvaktande attityd och är markant mer tveksamma till AI än världen i övrigt. 37 procent av svenskarna känner sig bekväma med AI, jämfört med 49 procent globalt, fortsätter Charlotta Kvarnström.

Kompetensgap och begränsad utbildning

En annan faktor bakom eftersläpningen är brist på utbildning och kompetens. Sex av tio svenskar uppger att de inte har fått någon AI-utbildning under de senaste sex månaderna, vilket är högre än det globala snittet.

Andelen som har fått mer avancerad utbildning är också lägre i Sverige än globalt. Samtidigt lyfter EY att Sverige har vissa strukturella fördelar. Sverige är ett av få länder med en nationell AI-strategi och har en relativt tydlig och reglerad syn på tekniken.

Regeringens ambition är att Sverige ska vara ett av världens ledande AI-länder, bland annat genom ökad användning i offentlig sektor.

Så kan bolag öka affärsnyttan

Det finns dock tydliga möjligheter för medelstora bolag att skapa snabb affärsnytta, om arbetet struktureras rätt.

– En bred användning i kombination med fokus där störst avkastning finns är en vinnande strategi, säger Charlotta Kvarnström och fortsätter:

– Lika viktigt är det att ta fram en strategi specifikt för organisationen, som tar hänsyn till var potentialen finns i branschen och i den egna verksamheten, utifrån mognad, förutsättningar och kompetens.

Generellt är det områden som är regelstyrda, har höga volymer som kräver mycket manuell tid, har låg komplexitet och många datakällor, som ofta ger snabb avkastning.

Hur bör vd:n organisera ansvar och ägarskap för AI-frågor? 
– Först och främst måste man utse ett tydligt ansvar och skapa en tydlig styrning samt uppföljning, säger Charlotta Kvarnström.

Hon lyfter särskilt fram behovet av att hitta en balans mellan central styrning och att låta olika delar av företaget ha eget ansvar – för att dra nytta av synergier och undvika att göra samma investeringar flera gånger.

– Givet kompetensgapet i Sverige behöver avancerade användare och kompetens utnyttjas på ett optimalt sätt. Ofta innebär detta att ha ett centralt Center of Excellence som fungerar som ett kontrolltorn.

Vad är viktigast för vd:n att tänka på?
– Det viktigaste rådet är att inte vänta. AI är redan en del av konkurrensen och kommer inte att försvinna. Vd:ar som uppmuntrar nyfikenhet, säkerställer grundläggande styrning och kompetens, och vågar börja i liten skala skapar ett tydligt försprång, säger Charlotta Kvarnström.