Inga produkter i varukorgen.
En dag med Jonas Karlsson
En vd:s dagbok
Han jobbar bäst på tåget – åtminstone när han får plats. Mycket i vd:n Jonas Karlssons liv kretsar kring järnvägar, men han hinner också med både riksdagsbesök, AW och en tvättmaskin.
Foto: Oslo-Stockholm 2.55
6.45 Väckarklockan ringer. Jag är egentligen en morgonperson. Förmiddagarna är då jag åstadkommer mest, men jag har ändå inte riktigt vant mig efter julledigheten. Det brukar ta en vecka att komma i gång på riktigt. Jag börjar med att kolla nyheterna och kolla att tåget går som det ska. Mitt jobb innebär mycket resor och många möten. När tågen går i tid blir allt så mycket enklare. Frukost blir en smörgås och ett glas juice ensam. När jag reser går jag ofta hemifrån samtidigt som familjen kliver upp. Glad att jag har nära till stationen. Det räcker att jag går 15 minuter innan tåget ska gå.
Fakta
Jonas Karlsson
Gör: Jag är vd i ett bolag som heter Oslo-Sthlm 2.55 som ägs av de större städerna och regionerna i stråket mellan Oslo och Stockholm. Vårt uppdrag är att snabbare få till en bättre järnvägsförbindelse i stråken mellan huvudstäderna. Man kan fråga sig varför vi finns. Egentligen är det inte så konstigt. Goda kommunikationer, möjlighet att pendla och möjlighet för företag att hitta rätt medarbetare, är avgörande för en regions utveckling. Samtidigt finns det mycket större behov än vad det finns resurser. Om inte regioner och städer är där och berättar om behoven finns det en risk att investeringarna hamnar på andra ställen. För oss har det dessutom varit viktigt att inte bara ställa krav utan att också bidra med att hitta lösningar. På så sätt försöker vi underlätta för regeringar och myndigheter för att hitta lösningar på de behov som finns.
Därför trivs jag med jobbet: Jag har på olika sätt jobbat med samhällsfrågor och samhällsutvecklingsfrågor hela mitt yrkesliv. Att samla aktörer med olika erfarenheter och kompetenser för att tillsammans hitta lösningar på viktiga samhällsutmaningar är det som jag tycker är allra roligast. Att ha möjlighet att verkligen på djupet sätta mig in i ett projekt som Oslo-Sthlm 2.55 är en förmån. Det är tyvärr inte ovanligt när man debatterar infrastruktur, att man förenklar problem och överdriver effekter. Vi har hela tiden bestämt oss för att inta göra det. Att allt vi gör ska vara på riktigt och att vi ska driva på genom att ta fram genomarbetade underlag och inte bara marknadsföring. Och det känns som om vi verkligen har fått respekt för att vi gör ett seriöst jobb.
7.51 På tåget till Stockholm. Det här är kanske min mest produktiva tid. Nu har jag drygt en och en halv timme på mig innan jag är i Stockholm. Det räcker för att svara på mejl och förbereda presentationerna jag ska hålla under dagen. Fördelen med att ha jobbat med projektet i drygt sju år nu. Jag kan det väl, har mycket underlag och det brukar gå ganska snabbat att anpassa presentationen utifrån de som jag ska möta. Hinner till och med skriva en text som jag lovat att leverera. Ibland känner jag att jag är mer effektiv på tåget än på kontoret. Det går inte att prata i telefon och Teams-möten blir inte bra. Lika så gott att stänga ute omvärlden och bara fokusera på det som ska göras. Jag kommer ihåg en journalist som en gång frågade mig om jag inte tröttnade på att pendla så ofta till Stockholm. Jag svarade att det inte var så farligt – det tar bara tio minuter. Han såg frågande ut och jag förklarade att resten är arbetstid, bra arbetstid. Bara det är ett argument för varför det är så viktigt att utveckla tågtrafiken. Bra tågtrafik är dubbelt produktivt, att åka bil är bara bortkastad tid.
9.44 kommer tåget in till Stockholm. Har nära till kontoret. Hinner till och med hämta en kopp kaffe innan första mötet klockan 10. Vi håller på att förbereda en lokaliseringsutredning som ska göras i år. Det är ett stort arbete. Jag har som tur är medarbetare som vet vad som behöver göras. Mycket av mitt arbete handlar om att argumentera för att det behövs en bättre järnväg mellan Oslo och Stockholm. Det borde inte vara så svårt kan man tycka. Att 88 procent av resenärerna flyger 40 mil mellan huvudstäderna är egentligen orimligt. Att en av världens största flygförbindelser går på ett avstånd där man lätt skulle kunna få till en bra tågförbindelse och minska klimatutsläppen med 100 000 ton per år är nästan skamligt. Men ny järnväg handlar om stora investeringar. Och järnväg över gränsen mellan två länder är extra svårt. Till och med mellan två länder som står varandra så nära som Sverige och Norge. Kanske är det därför som stora delar av den nuvarande järnvägen byggdes när Sverige och Norge var i union.
10.00 En lokaliseringsutredning är första steget när man går från teori till verkstad. De flesta gillar tåg och är positiva till bättre tågförbindelser. Tåg är klimatsmart och energieffektivt. Men när man ska bygga en järnväg så kommer det så klart att finnas motstående intressen. Och självklart kommer man lokalt även att påverkas av järnvägen negativt. Det är viktigt att alla som berörs kommer till tals och att man verkligen har kunskap om alla förutsättningar när man ska bestämma var en järnväg ska gå. I slutändan kommer det komma kritik och vi måsta kunna svara på varför vi har valt en lösning i stället för en annan. Lagen säger att man måste redovisa olika lösningar och sedan kunna redovisa varför den valda lösningen är den bästa. Första steget nu är att börja träffa alla intressenter. Om allt går som planerat så kan vi starta den formella utredningen efter sommaren och kanske vi kan vara klara hösten 2025.
12.15 Går i väg och hämtar lunch så hinner vi jobba 30 minuter till.
12.45 Bara 15 minuters promenad till Stadshuset i Stockholm. Ska träffa företrädare för Stockholms stads politiska ledning klockan 13. Ska dels försöka beskriva projektet och var vi befinner oss. Men det är otroligt viktigt att huvudstäderna, både Oslo och Stockholm, driver på frågan. Pratar om vad järnvägen betyder för Stockholm och Oslo. Det finns mycket mer affärsrelationer mellan huvudstäderna än vad många känner till. Sverige investerar tre gånger så mycket i Norge som i Finland och Danmark tillsammans. Norge är det land som äger flest företag i Sverige. Att utveckla bättre kommunikationer mellan Oslo och Stockholm skulle stärka hela Norden. Dessutom har politikerna i Stockholm mycket kontakter nationellt. Om vi tillsammans kan ha samma budskap blir våra argument mycket starkare.
14.15 Träff med en riksdagsledamot som sitter i Trafikutskottet. Jag hann promenera hit. Skönt att få lite ställtid och att inte bara sitta i möten. Har träffat riksdagsledamoten tidigare. Han känner till projektet eftersom vi träffats men jag tycker att det är viktigt att berätta vad som hänt sedan vi sågs senast. Diskussionen om att vi måste hitta nya sätt att få den infrastruktur vi behöver har blivit allt starkare. Vi har jobbat med att visa på andra sätt att bygga och finansiera järnväg i flera år. Det har varit otroligt intressant att jobba tillsammans med näringslivet för att ta fram konkreta förslag. Och jag har varit imponerad över både den kunskap och det engagemang i att hitta lösningar som finns i näringslivet. Jag är övertygad om att lösningen på många utmaningar ligger i att just jobba tillsammans, näringsliv och samhälle. Sedan Jacob Wallenberg gick ut och pratade om behoven har allt fler företrädare för näringslivet klivit fram och erbjudit sig att bidra. Roligt att nästan alla lyfter Oslo-Stockholm som ett exempel också. Vi pratade kring vilka beslut som behöver fattas om vi ska få till mer järnväg. Det är först när staten släpper in näringslivet i processen som det är möjligt att hitta nya lösningar. Här måste regering och riksdag fatta beslut.
16.00 Vi tar sällskap till järnvägsstationen, jag och riksdagsledamoten. Dags för tågresa hem. Tyvärr var det fel på några av vagnarna så det är bara ett hälften så långt tåg som det ska vara. Blir till att sitta i trappan på vägen hem. Verkar komma hem i tid. Det är bra, men utöver ett par telefonsamtal blir det inte så mycket jobb där i trappen till andra våningen på tåget hem. I alla fall inte förrän vi kommer till Västerås och folk börjar kliva av. Hinner svara på några mejl, kolla in vilket tåg jag ska ta i morgon innan jag är tillbaka i Örebro. En kompis hör av sig och vill träffas.
18.00 Hinner äta och ta en öl med en kompis på vägen hem från tåget. Bra att passa på när min fru är bortrest. Pojken hemma hade redan lagat mat och skulle i väg och träna med sin kompis så det fanns ändå ingen hemma.
20.00 En granne har hört av sig. Har lite för kallt i lägenheten. Vill kolla på trycket i fjärrvärmecentralen. Försöker säga att han borde kontakta HSB. Även om jag sitter i styrelsen i bostadsrättsföreningen kan jag inte mycket om fjärrvärme. Men han verkar veta vad som ska göras. Tror till och med att jag lärde mig något.
20.30 Hemma igen. Slänger i en tvättmaskin, pratar med pojken som hade åkt skridskor på gymnastiken. Han var nog inte riktigt lika bra på att åka skridskor som han kom ihåg. Det var några år sedan, och han kände sig lite omtumlad. Han verkar haft det bra i skolan. Pratar med min fru i telefon om att vi ska åka till stugan till helgen. Hon är bara borta över natten så vi får prata mer i morgon. Tittar på nyheterna och hoppar runt mellan kanalerna en stund, men orkar inte engagera mig. Bättre att stänga av. Dessutom är jag som tröttast vid den här tiden. Om jag håller mig vaken brukar jag komma i gång igen. Men jag vet att tåget går 7.51 i morgon igen så jag kan lika gärna göra kväll.
22.00 Småkollar på sociala medier och dubbelkollar väckarklockan innan jag somnar.
