Undersökningen visar också att 82 procent av företagen anser att de kommer att tvingas höja priserna på produkter och tjänster vid en arbetstidsförkortning. I sina beräkningar uppskattar Svenskt Näringsliv ett produktionsbortfall på åtta procent, vilket skulle sänka BNP med drygt 500 miljarder kronor, vilket de anser skulle innebära bland annat nedskärningar i sjukvård, äldreomsorg och många andra områden i samhället.
7 av 10 företag vill inte ha arbetstidsförkortning
Arbetstidsförkortning 89 procent av de svenska företagen menar att lönsamheten försämras med en generell arbetstidsförkortning ner till 35 timmar i veckan, enligt en undersökning från Svenskt Näringsliv. Sju av tio anser dessutom att om det är omöjligt att upprätthålla nuvarande produktion.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Strategiska artiklar med tips och analyser.
- 6 fullmatade magasin årligen.
- Tillgång till premiumnyheter på vdtidningen.se.
- 100 procents fokus på vd-rollen.
Svenskt Näringsliv konstaterar också att antalet arbetade timmar i Sverige per anställd är lågt i förhållande till omvärlden, någon som siffror från Konjunkturrådets senaste rapport om näringslivets produktivitetsutveckling understryker. Av 37 länder har ligger vi fyra från slutet när det gäller antalet arbetade timmar per anställd.
– Att i det läget ytterligare minska antalet arbetade timmar kommer att ställa till oerhört mycket problem för Sveriges produktivitet, säger Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv i Nytt från Svenskt Näringsliv. Enligt de beräkningar vi gjort behöver de finansieras med en ökad skattekvot. Skatterna måste öka från dagens 40,7 procent till 44,9 procent om den föreslagna sänkningen ska finansieras. Men framför allt: Vi måste jobba mer, inte mindre.