– Digitala verktyg har revolutionerat kvittohanteringen, men lagstiftningen i Sverige släpar efter. I stället för att tvingas sätta kvitton i en pärm borde småföretagare få använda tiden till att utveckla sina verksamheter och skapa jobb, säger Daniel de Sousa, vd för Visma Spcs.
Vismas undersökning visar att, 58 procent vill gå över helt till digitala kvitton. Elektronisk lagring av papperskvitton är inte tillåtet i dag. Papperskvitton som till exempel skannas in eller fotas av med en mobiltelefon måste enligt lagen alltid sparas – originalkvittot i tre år och den digitala kvittokopian i ytterligare fyra år.
– De flesta småföretag anlitar en redovisningskonsult. Så länge man inte får lagra papperskvitton elektroniskt tvingas redovisnings- och revisionsbyråerna hantera stora mängder papper manuellt. Det försvårar en digital omställning av branschen och står i vägen för ett modernt samarbete mellan företag och byrå, säger Daniel de Sousa.
Digitaliseringen innebär att redovisnings- och revisionsbranschen behöver ända sina arbetssätt. Deras kunder, landets småföretagare, efterfrågar dessutom mer moderna samarbetsformer. En annan undersökning från Visma visade nyligen att två av tre småföretag vill ha tätare kontakt med sin byrå.
Enligt EU:s statistikbyrå Eurostat ligger svenska småföretag efter sina kollegor i andra länder när det gäller digitalisering. Bara elva procent av företagen är på en avancerad nivå gällande digital teknik. Siffran är lägre än i något annat nordeuropeiskt land och långt under det europeiska genomsnittet på 17 procent.
Fakta: Lagring av papperskvitton
Enligt bokföringslagen måste kvitton och annan räkenskapsinformation arkiveras i sju år. Informationen ska sparas i det skick den kom in i. Det finns en möjlighet att föra över information från en form till en annan, exempelvis genom att skanna in ett papperskvitto. Då överförs det till elektronisk form och särskilda arkiveringsregler gäller: Det ursprungliga kvittot ska sparas i tre år och den inskannade kvittokopian i ytterligare fyra år.