Rapport om kännetecknen för det nordiska ledarskapet

Ulf Andreasson konstaterar att under årtiondena efter andra världskriget har en särskild ledarskapsstil växt fram i Norden. Dess kännetecken är bland annat delegering av makt och ansvar till medarbetare samt hög grad av konsensussökande där alla medarbetares röster är viktiga. Ulf Andreasson konstaterar också att den nordiske ledaren betonar nödvändigheten av samarbete. Ledaren tonar även ner sin auktoritet och fungerar ofta snarast som ett slags coach för medarbetarna. ”Det är också viktigt att en nordisk ledare ska kunna inspirera medarbetarna och vara visionär men samtidigt realistisk”, skriver han.

Ulf Andreasson har också sett att nordiska företag har en ledarskapskultur som överlag skapar mer engagerade och arbetssamma anställda. Den representerar en samarbetsmodell som ger en god grogrund för kreativitet. Den har även skapat en symbios mellan anställda och företag där båda sidor har en insikt om betydelsen av varandra och tar ansvar för helheten.

Läs mer: Ett modernt ledarskap kräver kunskap

Han konstaterar vidare ett ledarskapet i Mellanöstern och i Afrika söder om Sahara i studier utpekats som mest annorlunda jämfört med den nordiska. ”Längst ifrån är ändå, enligt samma studier, den östeuropeiska, medan den latinamerikanska och den anglosaxiska världen istället har pekats ut att ha ledarskapsstilar som ligger ganska nära den nordiska”, skriver Ulf Andreasson.

Hur har då den nordiska ledarskapsstilen uppstått? Ulf Andreasson menar att ett genomgående drag för utvecklingen i Norden under 1900-talet har varit kompromisser och önskan om att balansera olika intressen i samhället. De nordiska samhällena kan sägas ha eftersträvat balanspunkter för aktörer med närmast motstående intressen, särskilt inom arbetsmarknadsområdet. ”Konsekvenserna av detta har sannolikt blivit att ledarrollen inte har samma status som i många andra länder, och att ledaren fungerar som en coach för medarbetarna, snarare än auktoritär despot. Även aspekter som konsensus och samarbete, vilka pekats ut som viktiga kännetecken för det nordiska ledarskapet, kan kopplas till detta. Vi kan, sannolikt utifrån samma aspekter, också se höga nivåer av ansvarstagande och tillit inom organisationerna,”

Läs mer: Vältränade ledare skapar speciell företagskultur

Han menar också att en annan bakgrund till den nordiska ledarskapsstilen gäller välfärdsstatens uppbyggnad. Det tidigindustriella paternalistiska förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare i Norden kom en bit in på 1900-talet att luckras upp och ersättas med en relation mellan, i första hand, arbetstagaren och välfärdsstaten. Det har påpekats att den nordiska välfärdsmodellen har en stark individualistisk dimension. På ett djupare plan handlar individualismen i detta sammanhang om att den enskilde arbetstagaren inte har ett starkt beroende till arbetsgivaren. ”En nordisk ledare måste således förhålla sig till att inte kunna förvänta sig att medarbetaren uppfattar sig som starkt avhängig av arbetsgivaren eller -platsen. Sannolikt är det en drivkraft bakom den platta organisationsstrukturen”, skriver Ulf Andreasson.

Norden består vidare av små och öppna ekonomier. De är också kunskapsintensiva och exportorienterade ekonomier som befinner sig i framkanten av den tekniska utvecklingen. Detta har skapat behov för anpassningsförmåga. ”Det innebär vidare att medarbetare har en hög utbildningsnivå och stark identitet i det arbete man utför. En konsekvens av detta är flexibilitet inför förändringar, där ledaren ansvarar för att peka ut en långsiktig riktning för de närmast självgående medarbetarna.”

Han konstaterar att det även finns kritik mot den nordiska ledarskapsmodellen, bland annat att det finns en tendens att ett sådant ledarskap undviker ansvar. En annan kritik gäller nordiska företags avsaknad av tydliga hierarkier, vilket kan bli problematiskt när de har verksamhet i andra länder.

I Norden har exempelvis företagen en närmare och mer symbiotisk relation till det omkringliggande samhället, särskilt jämfört med amerikanska företag. Det inkluderar en annan syn på ansvarstagande: inte minst att vårda relationerna till sina intressenter .” Man kan säga att nordiska företag inte bara har ekonomisk vinst som samhällsansvar, utan ett betydligt bredare perspektiv.”

Kärnan i den nordiska ledarskapsstilen utgörs av flera etiska överväganden, som hur man exempelvis ser på demokrati, människovärde, ansvar, plikt, rättigheter samt individens roll i förhållande till kollektivet.

Utbildning är enligt Ulf Andreasson på många sätt nyckeln till den nordiska ledarskapsstilen, dels i förståelsen att medarbetare tack vare vidareutbildning kan vara flexibla, vilket ger dem möjlighet att bland annat ta ett stort ansvar inom organisationerna, dels är utbildning centralt utifrån att framtidens ledare vid universitet och högskolor studerar ledarskapsfrågor ur ett brett perspektiv ”och inte enbart ur ett amerikanskt ledarskaps- och arbetsorganisationsperspektiv, vilka tenderar att prioritera kortsiktighet”.