
Även om vi människor inom överskådlig framtid kommer att vara i kontroll och lära upp maskiner, så kommer mjukvaran att bli en allt viktigare del av vårt arbete. I grunden handlar det om att nyttja tekniken på det den är bäst på, och låta människan göra det den är bäst på. Jag tycker att exemplet med läkaren och AI som har lyckats uppnå 100 procent träffsäkerhet vid identifieringen av tuberkulos på röntgenbilder är ett bra exempel. Resultatet är mycket högre än vad läkare eller AI klarar på egen hand.
Innan jag började intervjua AI-forskare som underlag till min bok, var jag lika skeptisk som alla andra. I takt med att jag har ökat min förståelse för AI och dess möjligheter, har jag också blivit övertygad om ett nytt synsätt som tagit bort min skepsis. Mycket handlar om den grundläggande principen att se möjligheter i stället för hot. Mångas intryck av AI är att tekniken ska effektivisera verksamheter och reducera arbetstillfällen. Om vi i stället skiftar perspektiv till att medarbetaren kan göra sitt arbete mer effektivt och mer intressant genom att arbeta tillsammans med AI, då kan man se på utvecklingen med andra ögon.


