Inga produkter i varukorgen.
Efter beslut i HD – arbetsgivare hindras från bakgrundskontroller vid rekrytering
Arbetsgivarskydd Arbetsgivare, som möter växande problem med organiserad brottslighet och infiltration, kommer få svårare att genomföra bakgrundskontroller i samband med rekrytering. Det är följden av ett utslag i Högsta domstolen i går. Rebecca Henriques, arbetsrättsjurist på arbetsgivarorganisationen Almega, ser risker med det nya rättsläget.
Foto: Almega
Igår kom det beslut i Högsta domstolen, som kommer att försvåra för företag att använda rättsdatabaser som Lexbase för bakgrundskontroller i samband med rekrytering. Behovet av bakgrundskontroller har seglat upp i takt med att den organiserade brottsligheten infiltrerar näringslivet i allt högre grad.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
VD-tidningen premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– Beslutet innebär att man ger dataskyddsförordningen, som är EU-rätt, företräde framför svensk grundlag. De företag som erbjuder söktjänsterna, kommer inte att kunna fylla på rättsdatabaserna med uppgifter som förut, vilket gör att materialet i dem på sikt kommer att tunnas ut, säger Rebecca Henriques som är arbetsrättsjurist på Almega, tjänsteföretagens arbetsgivarorganisation.
Fakta
Bakgrund till målet
- Nyhetsbyrån Siren överklagade ett beslut i Umeå tingsrätt och hovrätten för övre Norrland, där domar lämnades ut till nyhetsbyrån med nya och avgörande förbehåll. De nya förbehållen sa att handlingarna endast får användas i ”journalistisk verksamhet”, och inte delas vidare till betalande kunder i en sökbar databas – vilket Siren gjort under en lång tid, med rättsdatabaser som Acta Publica och Lexbase m. fl.
- Svensk grundlag har hittills gjort undantag från EU:s dataskyddslagstiftning GDPR, för medier med utgivningsbevis. Beslutet innebär en omtolkning av vilket som får företräde, GDPR eller svensk grundlag.
- HD slog fast att hovrättens beslut var korrekt: det totala undantag som gällt för medier har inte varit förenligt med EU-rätt.
Källa: TT
Domen utgör alltså inget absolut hinder för arbetsgivare som vill kontrollera en kandidats bakgrund, men försvårar avsevärt. Rättsdatabasernas utgivningsbevis har spelat en viktig roll för arbetsgivare, som på ett effektivt sätt har kunnat få fram information om till exempel ett kriminellt förflutet.
Personlig integritet väger tungt
– Organiserad kriminalitet som infiltrerar företag är ett växande problem. Men vanligtvis handlar inte kontrollen om huruvida en kandidat är dömd eller inte, utan om en kandidat är lämplig för en särskild tjänst, vilket man kan vara även med en dom i bagaget. Arbetsgivaren behöver kunna göra den bedömningen, och därför måste arbetsgivarna ges laglig rätt att göra bakgrundskontroller när det är motiverat, säger Rebecca Henriques.
Avvägningen mellan personlig integritet och skydd för arbetsgivarna, är svår. En offentlig utredning om mediegrundlagarna som presenterades i höstas, föreslog att det befintliga undantaget i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för söktjänster som offentliggör känsliga uppgifter, ska utvidgas till att omfatta samtliga personuppgifter. Gårdagens beslut i HD är i linje med utredningens förslag.
– De här databaserna har varit ett undantag, och lagstiftarens avsikt var att GDPR inte skulle vara tillämpligt i de här fallen. Det går att resonera att man på sätt och vis fortfarande tillgodoser yttrandefriheten, eftersom uppgifterna fortfarande ges ut. Men i praktiken så kommer namn, personnummer och adresser att maskas, vilket gör att uppgifterna inte blir sökbara, säger Rebecca Henriques.
Belastningsregistret otillräckligt
Den arbetsgivare som står inför att göra bakgrundskontroller i samband med rekrytering, behöver tackla de nya förutsättningarna.
– Dels går det att använda de befintliga söktjänsterna, även om de inte fylls på med nya uppgifter framöver. Dels går det att begära utdrag ur Polisens belastningsregister. Utdraget får man lov att titta på, men inte samla in i normalfallet. Arbetsgivare saknar laglig rätt att behandla lagöverträdelser, med undantag för bland annat säkerhetsklassade verksamheter, säger Rebecca Henriques.
Men problemet med utdraget ur belastningsregistret, är att kandidaten beställer det själv och får hem kuvertet i brevlådan.
– Det kan lätt manipuleras. Den organiserade brottsligheten låter inte ett brev, i pappersformat, hindra möjligheten till infiltration, säger Rebecca Henriques.
I likhet med Integritetsskyddsmyndigheten som uppmanat regeringen att ta ett samlat grepp på frågan om bakgrundkontroller i arbetslivet, anser hon att ny lagstiftning på området behövs.
– I och med det här beslutet, så kan man konstatera att grundlagens status förändrats till förmån för skyddet för personlig integritet. Det är ett nytt rättsläge där det behövs reflektion kring avvägningen mellan personlig integritet och skydd för arbetsgivarna, säger hon.
