Det här är ditt ansvar

Egentligen finns det ett flertal lagar som påverkar ledningens manöverutrymme. Utöver aktiebolagslagen spelar även årsredovisningslagen, miljöbalken, arbetsmiljölagen och arbetsrätten en väsentlig roll. Inte minst som många av dessa inbegriper ett straffrättsligt ansvar där styrelsen och vd kan komma att stå som personligt ansvariga. I det här numret ska vi titta närmare på hur rollfördelningen ser ut enligt ABL.

Ägarna skyddade

Aktiebolagslagen sammanfattar ansvar och uppgifter för företagets tre styrande organ; bolagsstämman, styrelsen och vd:n. Styrelsen tillsätts på bolagsstämman av företagets aktieägare. Den har i sin tur i uppgift att utse och vid behov avskeda företagets vd (vilken i ett publikt aktiebolag inte får vara styrelseordförande). En tydlig hierarki.

Men trots att ägarna i princip besitter makten att fatta beslut över både styrelse och vd, så har de ett tämligen begränsat skadeståndsansvar.

Läs även: Vd:s fem viktigaste ansvarsområden.

– Det skulle vara om de agerar grovt vårdslöst. Till exempel genom att aktivt rösta för att dela ut pengar när inga medel finns eller på annat sätt medvetet agera i strid med de olika regelverken. I övrigt behöver aktieägarna inte engagera sig i bolaget om de inte vill, utan kan lugnt ägna sig åt att köpa aktier. Förvaltningen av företaget ligger hos styrelsen och vd:n, förklarar Karl-Fredrik Björklund, advokat på Advokatfirman Carler och expert på bolagsrätt.

Luddigt regelverk

Som bolagets yttersta ställföreträdare vilar tyngst ansvar på styrelsen. ABL slår fast att det är upp till styrelsen att upprätta såväl en egen inbördes arbetsordning, som en rapport- och vd-instruktion. Vd-instruktionen är det dokument som både talar om för den verkställande direktören vad han eller hon ska göra – och inte får göra. En viktig handling som kräver både tid och omsorg.

– Då lagen är rätt ”flummig” och generell har styrelsen mycket att vinna på en tydlig genomgång av hur ansvaret ska fördelas. Dels mellan styrelsens egna medlemmar, dels mellan styrelsen och vd. Otydligt definierade arbetsformer riskerar nämligen inte bara att skapa onödig friktion internt, utan även hämma företagets utveckling, säger Karl-Fredrik Björklund.

Ge och ta

Enda gången vd får gå utanför sina av styrelsen tilldelade uppgifter är enligt ABL om styrelsens beslut inte kan avvaktas utan att det orsakar bolaget ”väsentlig olägenhet”. I sådana fall ska styrelsen så snart som möjligt underrättas om åtgärden.

Läs även: Vd-instruktion viktig för ansvarsfrågan.

Genom vd-instruktionen kan styrelsen emellertid ge vd befogenheter utöver vad som står i lagen. Till exempel låta vd sluta för verksamheten ovanliga avtal, vilket normalt faller inom styrelsens område. Eller välja att begränsa vd:s handlingsfrihet, exempelvis rörande nyanställning.

– Vd-instruktionen fyller ut luckorna i aktiebolagslagen och reder ut gränslandet mellan styrelsens och vd:s ansvar, respektive arbetsuppgifter. Här ska skriftligen meddelas vd vilken information styrelsen behöver för att kunna fullgöra sitt uppdrag och uppfylla ABL:s krav. Detta för att bolaget vid eventuella oegentligheter lättare kunna se vem som brustit i ansvar, fortsätter Karl-Fredrik Björklund.

Processer ovanliga

I lagen står att vd ska vidta nödvändiga åtgärder för att se till att bolagets bokföring och medelsförvaltning sköts på ett betryggande sätt. Ändå har vare sig vd eller styrelse som regel något personligt betalningsansvar för bolagets skulder. Karl-Fredrik Björklund förklarar att för att vd ska hållas personligt ansvarig måste en allvarlig skada ha inträffat under uppdragets fullgörande, antingen uppsåtligen eller av oaktsamhet.

Bevisbördan ligger emellertid på bolaget att härröra ekonomiska förluster eller förlorade kunder till ett visst agerande, vilket sällan är helt lätt.

– I första hand har ABL ett preventivt syfte och processer om skadeståndsansvar är mycket ovanliga. Likväl finns det gropar att trilla i, exempelvis vid kapitalbrist. Ett i dessa tider av vikande konjunktur inte helt ovanligt fenomen, säger han.

Problem vid underskott

Låt oss titta på ett svenskt publikt aktiebolag. Det ska ha ett registrerat aktiekapital motsvarande 500 000 kronor och det egna kapitalet, tänkt att fungera som en buffert, får aldrig understiga hälften. Vid minsta misstanke om motsatsen måste styrelsen agera.

Först ska en kontrollbalansräkning som utvisar det egna kapitalet upprättas – finns där kanske inventarier vars värde avskrivits, så att marknadsvärdet på dessa inventarier är högre än det bokförda värdet?

Företagets revisor granskar kontrollbalansräkningen som läggs fram för aktieägarna vid en bolagsstämma. Visar det sig att dolda värden gör att det egna kapitalet motsvarar aktiekapitalet kan ägarna välja att gå vidare. Men är för stora delar av aktiekapitalet uppätet har man åtta månader på sig att hålla en ny stämma.

Personligt betalningsansvar

Vid nästa kontrollbalansräkning måste underskotten vara återställda, annars återstår bara för ägarna att likvidera bolaget. Väljer ägarna att låta bli är det styrelsen som bär hundhuvudet för de skulder som företaget sedan drar på sig, så här är det viktigt att hålla koll.

– Styrelsen måste då inom två veckor hos tingsrätten själva ansöka om att tvångsupplösa bolaget. Struntar styrelsen i sin uppgift och vd tigande känner till problemet kan kan han eller hon också drabbas. Särskilt om vd trots vetskapen fortsätter ta upp skulder i bolaget, förklarar Karl-Fredrik Björklund.

Ett personligt ansvar för bolagets förpliktelser kan även drabba styrelse och vd om årsredovisningshandlingarna inte skickas in till Bolagsverket inom femton månader efter räkenskapsårets utgång. Eller om revisorn vid sin granskning ser att parterna inte fullgjort sina skyldigheter att göra skatteavdrag alternativt betala in bolagets avgifter i rätt tid.