Inga produkter i varukorgen.
Är innovationer alltid bra?
Innovation
Innovationer beskrivs för det mesta i positiva termer med fokus på ekonomisk tillväxt. Men med ett så snävt perspektiv finns risken för att potentiellt negativa konsekvenser av innovationer blir förbisedda, framgår av en ny avhandling från Uppsala universitet.
Det är svårt att säga att innovationer alltid är positiva. Foto: Stock Adobe.
En innovation kan vara nästan vad som helst som är nyskapande. Det är helt enkelt en väldigt generell term som är alltför bred för att man ska kunna säga att innovation alltid är någonting som är bra eller dåligt, menar Helena Fornstedt, teknologie doktor vid institutionen för samhällsbyggnad och industriell teknik vid Uppsala universitet, som nyligen disputerat.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
VD-tidningen premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Strategiska artiklar med tips och analyser.
- 6 fullmatade magasin årligen.
- Tillgång till premiumnyheter på vdtidningen.se.
- 100 procents fokus på vd-rollen.
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Foto: Rickard Fornstedt. Helena Fornstedt, teknologie doktor, Uppsala universitet. Foto: Rickard Fornstedt.
– Mycket av tidigare innovationsforskning har utgått enbart från det innoverande företagets perspektiv. Även när forskarna studerar det som ses som hållbar eller fattigdomsbekämpande innovation, sker det också oftast ur ett företagsperspektiv. Det kan i sin tur leda till att även hållbar innovation kan ske på bekostnad av till exempel urfolks rättigheter utan att innovationsforskare märker det. Det snäva perspektivet gör det svårare att förstå varför det finns motstånd mot en innovation, säger Helena Fornstedt i en kommentar.
Motstånd beskrivs som negativt
I sin avhandling ”Innovation Resistance: Moving Beyond Dominant Framings” beskriver hon hur innovationsforskare ofta använder begreppet ”innovation” som något positivt av sig självt och ”motstånd” som något negativt.
I avhandlingen har hon studerat tre företag med innovationsprojekt inom sjukvården respektive energimarknaden.
Ett av fallen handlar om ett företag som utvecklat en medicinsk produkt som förde mig sig miljöfarliga utsläpp. Då bestod motståndet av landstings interna riktlinjer, miljöorganisationer och statliga institutioner som ville uppnå en bra livsmiljö för vattenlevande varelser. Det var deras främsta mål, inte att motarbeta innovation. Men när de två intressegrupperna möttes uppstod ändå en målkonflikt och de började motarbeta varandra på grund av bristande förståelse.
Forskningen inte neutral
Innovationsforskare har ofta värderat innovationsprocessen högre än andra processer, konstaterar Helena Fornstedt.
– Forskningen är inte neutral när företagets utveckling värderas högre än andra processer från till exempel miljörörelsen och arbetarrörelsen. Då präglas den, inte alltid uttalat, av ideologier som nyliberalism, som värderar egennytta, konkurrens och entreprenörskap och ser företag som genomgående positiva krafter i samhället, säger hon.
Med ett så begränsat fokus på att innovation leder till ekonomisk tillväxt riskerar forskare och allmänhet att bli blinda för de potentiellt negativa konsekvenserna med innovation, menar Helena Fornstedt. Motståndet mot innovation riskerar då att betraktas som dysfunktionellt och ologiskt.
Synen på innovation skulle må bra av att breddas och inkludera fler aspekter än i dag. Om forskare och samhälle försökte förstå det motstånd som innovationer kan möta och ta in det i forskningen skulle både innovationsprocessen och innovationsforskningen förbättras, framgår av avhandlingen.
Vetenskapliga publiceringar
Avhandlingen behandlar också kulturen kring vetenskapliga publiceringar av innovationsforskning. Helena Fornstedt beskriver hur högt rankade vetenskapliga tidskrifter omedvetet eller medvetet stänger ute eller osynliggör innovationsforskning som inte följer den gängse bilden.
– Att enstaka forskare har en snäv positiv tolkning kan väl hända. Problemet är när hela forskningsfältet behandlar ämnet på samma sätt och när de vetenskapliga tidskrifterna också domineras av den tolkningen, förklarar hon.
