Inga produkter i varukorgen.
AI har inte snott jobben – än
AI
Trots att allt fler svenska företag använder AI syns ännu inga tydliga effekter på sysselsättningen. Däremot finns tecken på att tekniken kan göra det svårare för nyutexaminerade att få jobb inom vissa yrken, enligt en ny rapport från Tillväxtanalys och Uppsala universitet.
AI-användningen ökar snabbt i svenska företag, men någon omfattande omvandling av arbetsmarknaden går ännu inte att se. Det rapporterar Tidningen Näringslivet med hänvisning till forskare och en ny rapport från Tillväxtanalys och Uppsala universitet.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
VD-tidningen premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– Hittills i Sverige ser vi inte tecken på att AI-användningen skulle vara förknippad med någon större påverkan på sysselsättningen eller på arbetslösheten överlag, säger Magnus Lodefalk, docent i nationalekonomi vid Örebro universitet, till Tidningen Näringslivet.
I rapporten ”Strukturomvandlingen och AI” konstaterar forskarna att svensk ekonomi som helhet fortfarande präglas av relativ stabilitet. Samtidigt finns signaler om förändringar inom vissa delar av arbetsmarknaden.
AI kan påverka rekryteringen av juniora medarbetare
Enligt Oskar Nordström Skans, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet och en av rapportförfattarna, syns förändringarna framför allt bland nyutexaminerade från utbildningar som leder till yrken där AI kan användas för många arbetsuppgifter.
Ett exempel är programmering. Där kan AI utföra uppgifter som tidigare ofta hanterats av personer i början av karriären. Forskarna kan ännu inte fastställa att utvecklingen beror på AI, men resultaten är förenliga med en sådan förklaring.
För företag som använder AI innebär det en fråga att ta hänsyn till i kompetensförsörjningen: Hur ska nya medarbetare introduceras och utveckla sin yrkeskompetens om delar av de arbetsuppgifter som tidigare utgjorde ingången till yrket automatiseras?
Nya arbetsuppgifter kan tillkomma
Samtidigt behöver automatisering inte innebära att antalet jobb minskar. När vissa arbetsuppgifter försvinner kan andra tillkomma. Magnus Lodefalk framhåller att ny teknik också kan skapa arbetsuppgifter och på sikt helt nya yrken.
Hur sysselsättningen påverkas beror på balansen mellan de jobb som försvinner och de som tillkommer. Historiskt har dessa effekter kunnat balansera varandra, enligt Oskar Nordström Skans.
Osäkerheten handlar framför allt om hur snabbt AI får genomslag. Om befintliga arbetsuppgifter automatiseras snabbare än nya jobb uppstår kan arbetsmarknaden påverkas mer omfattande.
För vd:n innebär utvecklingen att AI-effekter behöver bedömas både utifrån vilka arbetsuppgifter som kan automatiseras och vilka nya kompetenser som verksamheten kan komma att behöva.
Varannan medelstor verksamhet använder AI
Samtidigt visar SCB statistik att AI redan används i en betydande del av det svenska näringslivet. Under 2025 använde 35 procent av företagen med minst tio anställda någon form av AI, jämfört med 25 procent året innan. Bland företag med 50–249 anställda var andelen närmare 50 procent. För företag med 10–49 anställda var motsvarande siffra knappt 31 procent. Vanligast var att använda AI inom marknadsföring och försäljning samt företagsadministration och företagsledning.
