Träning som investering – så väger vd:arna nyttan

– Du ska träna på arbetstid för att du tror att summan av de här timmarna gör att du kommer närmare dina mål. Tränar du, kommer du att må bättre. Mår du bättre kommer du att prestera bättre. Då kommer vi att tjäna mer pengar och människor kommer att vara nöjdare. Jag behöver inte veta exakt hur mycket bättre det blir, säger Henrik Bunge.

Utgå från vad företaget vill uppnå

För vd:n är den första frågan inte vilken träningsform som ska erbjudas, utan vilken effekt investeringen ska ge. På Björn Borg är träningen en del av en prestationskultur. Henrik Bunge vill att medarbetarna ska må bättre, utvecklas och få bättre förutsättningar att prestera.

– Det finns bara en sak som gör bolaget helt unikt, och det är människorna som jobbar där. Jag har de här individerna hos mig och vill att de ska bli så bra de bara kan bli. En del i det tror jag är att träna tillsammans. Sedan behövs tydliga mål, uppföljning och många andra saker, men träningen är en viktig del.

Några kilometer bort inleder medarbetare på konsultföretaget Pineberry arbetsdagen med ett högintensivt pass på Fightbox Slussen. Salen är nedsläckt, musiken ekar och tempot är högt när vd Christian Litezings och ett tiotal medarbetare växlar mellan löpband, styrkeövningar och boxning.

– Det här är så nära nattklubb man kan komma nu för tiden, säger Christian Litezings.

Han ser framför allt tre mål med den gemensamma träningen: bättre samarbete, högre stresstålighet och hälsosammare medarbetare.

– Stress byggs ofta på av att man går och tänker på saker men under ett högintensivt träningspass kan du inte tänka på något annat än det du gör. Det blir ett tydligt vattenhål där folk som kanske inte arbetar med varandra till vardags kämpar tillsammans.

Välj modell efter verksamheten

Henrik Bunge beskriver reaktionerna på beslutet att införa en obligatorisk träningstimme. Medarbetarna erbjuds träning varje arbetsdag, men fredagspasset är obligatoriskt och genomförs på betald arbetstid.

Kan man verkligen göra så? Frågan cirkulerade i medier och Henrik Bunges svar var kort och gott:

– Det är klart man kan göra det. Det är en arbetstimme som vilken som helst och som arbetsgivare har man stor påverkan på det man ska göra som anställd.

Henrik Bunge är medveten om att kravet på deltagande inte passar alla. Men han anser ändå att det obligatoriska momentet bidrar till den kultur han vill skapa.

– Om man vill skapa en stark tillhörighet kommer man också att exkludera människor. Nyckeln till att göra bra saker till en vana kan vara att tvinga sig själv lite grann och då kan obligatoriska moment vara en hjälp på traven helt enkelt. Det är när saker är lite obekvämt som man utvecklas som person.

– Träningen är inte till för att man ska prestera på träningen, utan för att man ska prestera någon annanstans.

Pineberry skiljer sig något från Björn Borgs mer extrema filosofi. Företaget erbjuder gemensam träning ungefär varannan vecka och en flexibel arbetstid ger också utrymme för egen träning däremellan. Men bolaget arbetar med omkring 250 kunder och bedömer helt enkelt att en fast obligatorisk träningstimme inte passar verksamheten.

– Kunderna kommer först. En obligatorisk timme för alla är inte rätt modell för oss, men den gemensamma träningen är helt klart väl investerad tid, säger Christian Litezings.

Passen förläggs ofta på morgonen eller kring lunchen för att så många som möjligt ska kunna delta och träningen kompletteras även med andra aktiviteter som museibesök.

– Träning tilltalar inte alla. Som vd är det lätt att hamna i det man själv tycker om, men man behöver också se hela gruppen. Beroende på bransch och medarbetare behöver man hitta aktiviteter som alla kan delta i. För i grunden handlar det om teamkänslan, gruppen och laget, säger Christian Litezings.

På Björn Borg har träningen också blivit en återkommande symbol för vilken typ av organisation ledningen vill bygga. Henrik Bunge förklarar att de likt företag som är kända för stora firmafester eller gratis godis på kontoret valde träningen som sin nisch för att locka medarbetare.

– Kommer man till Björn Borg blir man vältränad vare sig man vill det eller inte. Om du ska ha ett riktigt starkt lag tror jag att du behöver hitta några delar som skapar en stark känsla av tillhörighet. Vad är det vi ska skapa här som människor ska vilja tillhöra? Där tror jag att träningen har en stark kulturell påverkan.

Räkna på kostnaden och följ upp syftet

Beroende på vilken modell för träningen som bolaget väljer går den direkta kostnaden att beräkna: arbetstid, instruktörer, lokaler och utrustning. I verksamheter med krav på bemanning och tillgänglighet behöver vd:n även väga in hur leveranser och kundarbete påverkas.

Men varken Henrik Bunge eller Christian Litezings har gjort någon separat kalkyl över träningens kostnader och intäkter. De betraktar den i stället som en av flera investeringar i medarbetarnas hälsa, samarbete och förmåga att prestera.

– Jag har inte räknat på det och ser det inte heller som en kostnad. Det är klart att vi har en personalkostnad, som är summan av alla utgifter, men jag ser inte poängen med att försöka bryta ut kostnaden för träningen, säger Henrik Bunge.

Flera av Björn Borgs investeringar i träning, däribland det egna gymmet, har genomförts tillsammans med samarbetspartners vilket har minskat utgifterna. Men Henrik Bunge framhåller samtidigt att andra företag inte behöver bygga ett eget gym för att kunna införa träning.

– Min övertygelse är att träning som ska bidra till arbetet och högre prestation behöver vara enkel. Det finns ingen poäng för oss att bygga upp en hockeyrink eller tennisbana här. En yogamatta och burpees på gräset kan egentligen räcka, men det är så olidligt tråkigt att man inte kommer få någon att göra det.

Att variera passen och låta den lustfyllda rörelsen vara i fokus tror han är centralt, vid sidan om att man som vd visar att man själv tror på konceptet en bild som Christian Litezings delar.

– Som arbetsgivare behöver man lägga pengar på att förena grupper och skapa ett team. Den exakta effekten är i stort sett omöjlig att räkna på, men jag är övertygad om att det finns hälsoeffekter och därmed ekonomiska vinster.

På Björn Borg är utgångspunkten att träningen ska bidra till företagets övergripande mål, inte bära ett eget avkastningskrav.

– Levererar vi inte ekonomiskt får jag sparken. Men vilken del som gör störst skillnad, eller vilken del som gör att allt rasar om man tar bort den, vet jag inte.

Henrik Bunge följer fyra nyckeltal i sin verksamhet: fullprisförsäljning i e-handeln, teamengagemang, lönsamhet och omsättning. Träningen är en av flera aktiviteter som ska bidra till utvecklingen.

– Det är det vi mäter. Om jag är en bra ledare blir måtten gröna. Är jag en dålig ledare blir de röda. Sedan gör vi väldigt många saker för att ta oss dit, och en liten del är träningen.

Att avkastningen inte kan isoleras betyder inte att satsningen ska lämnas utan uppföljning. Vd:n kan börja med att formulera vilken förändring träningen ska bidra till och därefter välja ett fåtal relevanta mått. Om syftet är bättre hälsa kan företaget följa sjukfrånvaro, självskattad energi och upplevd stress. Om målet är en starkare kultur är deltagande, teamengagemang och samarbete mellan avdelningar mer relevanta.

– Samtidigt kommer man alltid att se de samband man själv vill se. Ett samband kan vara att vi tränar och att det går bra, har färre långtidssjuka och högre prestation. Någon annan kommer att säga att det sambandet inte går att visa. Jag har inte lagt så mycket tid på att försöka bevisa att jag har rätt. Jag har en stark övertygelse om att det här gör oss bättre och det räcker.

Konsten att nå de ointresserade

En frivillig träningsmöjlighet riskerar att främst användas av medarbetare som redan är aktiva. Det är en erfarenhet Henrik Bunge tagit med sig från tidigare uppdrag.

– Styrkan ligger i att kunna få människor som aldrig har tränat att börja träna. Om träningen inte är obligatorisk tappar man dem i ytterkanten.

Om satsningen ska nå ovana medarbetare kan aktiviteterna också behöva anpassas efter skilda förutsättningar. Pineberry försöker att sänka trösklarna genom att erbjuda olika träningsformer på flera nivåer.

– Jag tror att det är viktigt att hamna rätt och få folk att våga prova. Börja inte med ett maraton. Poängen är att få med dem som inte tränar till vardags.

För båda företagen ligger en stor del av värdet i att träningen sker tillsammans. Medarbetare möts utanför sina vanliga roller och får genomföra något gemensamt. För ett antal år sedan besteg Pineberry Kebnekaise tillsammans och Christian Litezings beskriver hur han ser samma mekanism i mindre skala på Fightbox: medarbetare som kämpar sida vid sida och tar med sig erfarenheten tillbaka till kundarbetet.

– Jag såg en kollega sträcka ned handen och hjälpa en annan upp, den aspekten får du inte någon annanstans. Att gemensamt slita som grupp upp för Kebnekaise är en obetalbar teamstärkande aktivitet.

En effekt för vd:n kan därmed vara hur träningen får samarbetet att utvecklas mellan funktioner och hur medarbetare växer som individer genom att känna “jag klarade det”.

Björn Borg och Pineberry har valt olika sätt att avsätta tid och få med medarbetarna men båda behandlar träningen som mer än en personalförmån. För vd:n som överväger träning på arbetstid blir därför beslutet bredare än själva aktiviteten: vilket är syftet? Vilka ska delta? Vad den får kosta och hur ska företaget följa upp effekten?

För att satsningen ska bli trovärdig lyfter Henrik Bunge också vikten att leva som man lär.

– Om jag vill göra det här på riktigt behöver jag stå där själv varje fredag och genomföra träningen. Det spelar ingen roll om en stor ägare vill ha ett möte. Då säger jag att vi kan ses före eller efter träningspasset, punkt.