Bli vd över din egen hälsa: Så tar du kontroll över kroppens resurser

– I stället för att vara ovetande och behöva gå till läkaren för svar, kan du nu få svar direkt från din handled, säger Torkil Færø.

Information om hjärtrytm, rörelse och temperatur ger en ovärderlig mängd data om kroppens funktion – eller ”kroppsbudgeten”, som Torkil Færø kallar det.

– Om du inte känner till företagets intäkter och utgifter kan du inte göra ett bra jobb. På samma sätt gäller det kroppen – om du inte vet hur den fungerar kan du inte styra dig mot bättre hälsa.

Med en pulsklocka kan du i realtid se hur olika saker påverkar dig. Du får insikt i om du tränar rätt – varken för mycket eller för lite – om du äter och sover på ett sätt som gynnar din hälsa, och om du vilar tillräckligt.

– Allt som är bra för hälsan kommer att synas som en förbättrad hjärtrytm, medan det som är dåligt för hälsan syns som en försämrad rytm.

Lär du dig att regla detta och följa kroppens signaler kan du förbättra ditt välmående, få mer energi och öka din kapacitet. Du vaknar utvilad, slipper känna dig trött och blir dessutom friskare på sikt.

Kroppens hörnstenar

För att ta kontroll över vårt uråldriga nervsystem behöver vi förstå våra grundläggande behov och hur vi kan reglera dem. Sömnen är den första – och viktigaste – byggstenen. Den utgör grunden för vår hälsa, eftersom kroppen återhämtar och reparerar sig när vi sover. En sömn på 7–8 timmar per natt är idealisk, men det är också avgörande att sömnen är av god kvalitet, framhåller Torkil Færø.

–Det går att sova 8 timmar men ändå ha dålig sömn, om du till exempel dricker alkohol. Och det ser du på klockan.

Vidare bör vi också röra på oss regelbundet. God kondition skyddar oss mot stress och gör att hjärnan fungerar bättre. Samtidigt är det viktigt att inte överträna, för att ge kroppen chans till återhämtning mellan passen.

Kosten spelar också en central roll. Det handlar inte bara om vad vi äter, utan också hur och när.

– Du kan se på klockan att sena måltider stressar kroppen under natten. I boken rekommenderar jag att äta inom ett fönster på 8–10 timmar, exempelvis att sluta äta 3–4 timmar innan du går och lägger dig, säger Torkil Færø.

Stressfaktorer och hur du hanterar dem

De tre grundläggande hörnstenarna – sömn, rörelse och kost – är relativt lätta att förstå och justera. Men för att bli hälsosamma gäller det också att minska stressfaktorerna – och stressa rätt. Faktum är att stress är en av de största orsakerna bakom ohälsa, och kan kopplas till sjukdomar som hjärtproblem, diabetes och utmattning. Torkil Færø menar att det är viktigt att vara medveten om stressnivåerna och hur mycket vissa så kallade ”stessbovar” faktiskt påverkar oss.

– Alkohol och nikotin är enormt stressande. De tar mycket energi, så som vd kan man fråga sig: Ska jag lägga energi på snus, eller på mitt företag?

Det är därför viktigt att vara medveten om stressnivåerna och ta regelbundna pauser för återhämtning – men det är lika viktigt att veta vad som faktiskt stressar oss som individer.

– Hur din kropp reagerar är individuellt. Med hjälp av en pulsklocka kan du se när du är stressad och vad som orsakar det. Det kan till exempel vara vissa kollegor på jobbet som skapar stress, medan andra inte gör det. På så sätt kan du identifiera energitjuvar. Du kanske upptäcker att det som du trodde var en stressfaktor inte alls är det – eller tvärtom, säger Torkil Færø.

För att vara produktiva behöver vi ha en god hälsa, framhåller han.

– Om du är sjuk, utbränd eller trött klarar du inte av att prestera på topp. Att hålla koll på kroppens budget och använda verktyg som pulsklockor gör det lättare att ta kontroll över både din hälsa och prestation.

När vi förstår vad som stressar oss kan vi också reglera balansen mellan aktivitet och vila. Många pressar sig själva hårt utan att ge kroppen tillräcklig återhämtning, vilket ökar risken för utbrändhet.

– Har du koll på hur din kropp reagerar på olika typer av stress kan du undvika utbrändhet – eftersom det varnar dig när du kör på för hårt, säger Torkil Færø.

Att hålla stressnivåerna under kontroll har dessutom positiva långtidseffekter.

– När stressnivån är låg fungerar immunförsvaret bättre. Du löper mindre risk att drabbas av förkylningar, influensa, covid eller andra infektionssjukdomar. På längre sikt minskar du också risken för livsstilssjukdomar som hjärtsjukdom, cancer, demens och Parkinsons – alla kopplade till kronisk stress, säger Torkil Færø.