Tillitsbaserad styrning sågas – så bör vi göra i stället

Tillit ingen ”universallösning”

En av författarna bakom rapporten är Thomas Andersson, professor i företagsekonomi vid Högskolan i Skövde. Han menar att tillit är viktigt men det är inte någon styrfilosofi. Tillit är ett sammansatt begrepp som inte ska förvanskas eller förminskas. Begreppet tillit måste få vara det komplexa fenomen det är, menar han.

–Det kan inte förvandlas till någon förenklad universallösning på alla problem inom offentlig sektor. Om tillit är lösningen, så måste tillitsbrist vara problemet. Men om det är andra problem, såsom otillräcklig bemanning, kan snarare tillitsbaserad ledning och styrning ge ett dumpande ledarskap som ger medarbetarna omöjliga uppgifter under parollen ’tillit’.

I rapporten skriver Thomas Andersson att tillitsbaserad styrning och ledning sällan problematiseras med avseende på den komplexitet som genomsyrar offentliga organisationer. Tillit, professionellt omdöme inom en yrkeskår, socialt ansvar, systemsyn med mera är positiva värden men de adresserar inte den komplexitet som präglar offentliga organisationer.

Många logiker i en organisation

Inom en organisation finns en rad logiker som styr agerandet. Ett exempel är det professionella omdömet hos en medarbetare i organisationen. Hen ska givetvis agera utifrån sin klients bästa men lika självklart är det att det behövs tillräckliga resurser för att hjälpa andra klienter. Utöver detta kan det även finnas andra logiker som till exempel politiska, att värna det gemensamma.

– Problemet är inte någon av dessa logiker, alla är viktiga på sitt sätt. Problemet är att när vi maximerar utifrån en av logikerna utan hänsyn till de andra logikerna får vi negativa systemeffekter, säger Thomas Andersson.

Tillitsbaserad styrning och ledning adresserar problemet att det som i grunden är ett resursperspektiv har blivit för starkt, vilket får negativa effekter såsom bristande tillit till styrningen. Men lösningen är då inte att se resursperspektivet som ont och tillitsbaserad styrning som gott.

– Om vi förenklar riskerar vi att tappa viktiga perspektiv. Det finns ingen quick-fix men ett bra sätt att hantera komplexitet är att låta olika perspektiv interagera, menar Thomas Andersson.

Ställer höga krav på relationer

I rapporten presenterar forskarna ett synsätt där tillit snarare ses som ett resultat av tillförlitlig organisering. I rapporten pekar Thomas Andersson ut två möjliga vägar framåt som kan bidra till en tillförlitlig organisering: Relationsorienterad professionalism och utvecklat medarbetarskap.

Relationsorienterad professionalism handlar om att skapa närmare och mer samarbetsorienterade relationer mellan chefer, medarbetare, klienter och andra professioner. Det gör att relationerna hamnar i centrum för professionerna snarare än ett specifikt kunskapsområde. En mer relationsorienterad professionalism skulle lyfta fram vikten av att förstå och hantera verksamhetens många olika krav och perspektiv, menar han.

Utvecklat medarbetarskap är i sin tur ett begrepp som kan beskriva en relationsorienterad professionalism. Det handlar om att medarbetarna i dialog med chefer och ledning utvecklar sin yrkeskompetens och organisatoriska kompetens. Det handlar också om förmågan att ta ansvar och initiativ och att aktivt förhålla sig till regler och riktlinjer samt att kunna samarbeta. Det ställer höga krav på relationen mellan chefer och medarbetare och Thomas Andersson poängterar återigen att utmaningen är svår.

– Det kommer aldrig finnas en enkel lösning som fixar alla problem i en offentlig organisation. Det komplexa måste fortsatt få vara komplext. Då kan relationsorienterad professionalism och utvecklat medarbetarskap vara möjliga vägar framåt, avslutar Thomas Andersson.

• SNS-rapport: Tillförlitlig styrning och organisering av välfärden