Inga produkter i varukorgen.
Tillitsbaserad styrning – ”Börja med ekonomichefen!”
Ledarskap
Det finns ingen färdig modell för tillitsbaserad styrning. Men tillitsforskaren Louise Bringselius ser gärna att fler börjar med att ändra styrningen och tona ned ekonomiavdelningens krav på rapportering.
Louise Bringeslius har över 20 års erfarenhet av forskning inom styrning och ledarskap. Foto: Li Fernsted
För att komma kunden nära behövs engagerade medarbetare. Ett sätt att frigöra medarbetarnas kraft är att decentralisera verksamheten – men var börjar man? Börjar man med ledningen? Inom avdelningarna? Det finns inget facit, men tillitsforskaren Louise Bringselius menar att organisationer ofta har lättare för att börja med det relationella över det strukturella.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
VD-tidningen premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Strategiska artiklar med tips och analyser.
- 6 fullmatade magasin årligen.
- Tillgång till premiumnyheter på vdtidningen.se.
- 100 procents fokus på vd-rollen.
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– Om jag hade fått önska så skulle man börja med ekonomichefen. I dag är det för stor administrativ börda inom diverse branscher, och den bördan härrör ofta från ekonomiavdelningen. Det är inte medarbetarnas attityder som är det största problemet, utan systemen, säger hon.
”Ekonomistyrning tog bort engagemang”
Det strukturella är svårare att ändra, men avgörande för att lyckas med tillitsbaserad styrning, enligt Louise Bringselius. Det berättade hon på SKR:s kommundirektörsmöte den 26 april. På plats var även Mikael Persson, Kävlinges kommundirektör som varit med och implementerat tillitsbaserad styrning. Innan sin nuvarande tjänst var han kommunens ekonomichef, och då var det hans erfarenhet att fokus för ofta låg på siffror.
– Vi hade tidigare en stark ekonomistyrning i vår organisation och jag såg att det tog bort engagemanget och kraften i organisationen. Vi pratade väldigt lite om vilka vi var till för eller vad vi åstadkom, sade Mikael Persson under SKR:s kommundirektörsmöte den 26 april.
När han blev kommundirektör lovade han att fokus skulle ligga på förbättringar, på det villkor att tjänstemännen höll koll på sin ekonomi. Louise Bringselius tycker det är uppfriskande med en tidigare ekonomichef som inser problem med rådande kontrollsystem.
– Många är nöjda med nuvarande kontroll- och styrningssystem även om verksamheten går på knäna. Ekonomin är alltid är högst upp på dagordningen trots att det är viktigare att fokusera på sitt uppdrag. I stället har ekonomichefer blivit en sorts systemväktare, säger hon.
Ändamålsenlig uppföljning
Louise Bringselius ser fram emot bättre och mer ändamålsenlig uppföljning som gör nytta, såsom en mer flexibel och samskapad styrning. Hon ser flera exempel på organisationer som samlar in data utan att tänka igenom vilken nytta det gör. Enligt bland annat Riksrevisionens granskning av Öppna jämförelser i socialtjänsten 2021 används bara en liten del av den stora mängden information som kommuner lämnar till utveckling.
– Kontroll bidrar också till tillit, men inte när det blir för mycket kontroll och fel typ av kontroll skapar det snarare rädsla.
Tillitsbaserad styrning har kritiserats, nyligen i en rapport av SNS. Forskarna menar att tillit inte kan styras fram. Vad säger du?
– Det var en väldigt okunnig rapport. Det är min kommentar, säger Louise Bringselius.
