Svenska arbetsmarknaden hetast i Europa

Sammantaget är 2022 ett rekordår när det gäller viljan att sysselsätta ny arbetskraft i Sverige, visar ManpowerGroups arbetsmarknadsbarometer.

– Arbetsmarknaden är fortsatt stabil runt om i världen, och inte minst i Sverige. Trots faktorer som höga energipriser, hög inflation och krig i Ukraina har de svenska arbetsgivarna en stark tilltro till behovet av att sysselsätta fler, säger Mikael Jansson, vd för ManpowerGroup Sverige.

Inför fjärde kvartalet lämnar svenska arbetsgivare en sysselsättningsprognos på +34. I Europa är det endast Frankrike som uppnår samma höga prognos. Även Belgien och Norge rapporterar robusta arbetsmarknadsprognoser på +33 procent. Främst är det IT, kommunikations- och mediabranscherna som förväntar sig att öka sysselsättningen – i Europa ligger arbetsmarknadsprognosen för branschen på +42 procent och i Sverige på +45 procent.

– En så här stark efterfrågan på arbetskraft riskerar att fördjupa kompetensbristen, inte minst inom IT-branschen som redan har svårt att hitta rätt personer. Nu är det viktigt att landets arbetsgivare vågar blicka inåt och tar fram en helhetsstrategi för intern kompetensutveckling i stället för att automatiskt tänka på att rekrytera nytt, menar Mikael Jansson.

Läs mer: Nya lagar ska förbättra matchningen på arbetsmarknaden

Svenska arbetsgivare har lämnat rekordprognoser flera kvartal i rad, vilket sammantaget gör 2022 till det starkaste året i undersökningens historia. Den högsta prognosen lämnades inför det andra kvartalet då arbetsmarknadsprognosen låg på +38 procent. Prognosen för det fjärde kvartalet är årets näst starkaste prognos.

– De allra flesta länder i undersökningen lämnar positiva prognoser, och kampen för att hitta och behålla kompetent arbetskraft är fortsatt hård. Det försvårar för svenska företag att rekrytera internationell talang, och skärper ytterligare vikten av att satsa på intern kompetensutveckling för att inte halka efter i den internationella konkurrensen, avslutar Mikael Jansson.

Mätningen utfördes under perioden 1–31 juli, vilket innebär att osäkerhetsfaktorer som kriget i Ukraina och en ökad inflation kan påverka undersökningen.