Begreppet ballongsjälvbild har skapats av organisationspsykologen Mattias Engström för att beskriva en viss sorts problematisk figur i personalstyrkan. Ballongliknelsen syftar på en uppblåst självbild, hos en lågpresterande person som tycks sakna självinsikt och aldrig medger några tillkortakommanden.
Så hanterar du ballongsjälvbilden på jobbet
Verktygslådan
Har du en medarbetare med ballongsjälvbild i organisationen? Som presterar lågt men tänker högt om sig själv? Det är en svår nöt att knäcka, men organisationspsykologen Mathias Engström kan ge några förslag.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Strategiska artiklar med tips och analyser.
- 6 fullmatade magasin årligen.
- Tillgång till premiumnyheter på vdtidningen.se.
- 100 procents fokus på vd-rollen.
Fenomenet ligger nära ”imposter-syndromet”, det vill säga att känna sig som en bluff som kommer att bli avslöjad. Skillnaden är att en person med impostersyndrom brukar vara medveten om sin svaga självkänsla. Personen drivs av rädsla för misslyckande och har perfektionism som strategi.

Ballongsjälvbilden däremot saknar oftast självinsikt, utan följer strategin att förtränga sina brister och misslyckanden.
– Bakgrunden till detta sätt att fungera kan variera, men ofta finns det jobbiga erfarenheter av att misslyckanden och tillkortakommanden inte mötts med stöd och förståelse, utan av förakt, anklagelser och för att trycka ner eller utesluta ur gemenskapen, förklarar Mattias Engström.
Psykologisk trygghet en förutsättning
Därför väljs i stället strategin att in absurdum förneka misslyckanden och brister.
– Tyvärr blir detta ofta en ond cirkel. Eftersom omgivningen upplever personen som dryg ökar risken att misslyckanden faktiskt används av omgivningen för att trycka ner eller lite skadeglatt försöka trycka hål på den där provocerande ballongen.
Ballongsjälvbilden kan vara djupt rotad, och i praktiken är det få arbetsgivare som orkar med personen i längden. Eftersom beteendet är provocerande för både kunder och kollegor finns sällan heller någon vilja att hjälpa till.
Om man ändå vill försöka är en förutsättning att skapa det som forskaren Amy Edmondson kallar ”psykologisk trygghet”. Det innebär en miljö där man vågar ta en social risk, till exempel att erkänna ett misstag, och är trygg med att ingen kommer att använda det mot en.
Fyra perspektiv på ballongsjälvbilden

1. Tydliggör förväntningar. Om överordnad och underordnad har helt olika bild av prestationen har förväntningarna sannolikt inte varit tillräckligt tydliga. Ofta har den överordnade hållit sig på en generell nivå som att ”ta ansvar”, eller vara ”lösningsinriktad”, ”drivande”, ”affärsmässig” eller andra begrepp som ger stora tolkningsmöjligheter.
Fakta
Organizational Behavior Management
OBM är ett verktyg för att skapa beteendeförändring i arbetslivet. Förändringsprocessen följer fyra steg:
- Välj ett mål.
- Gör en beteendeanalys.
- Skapa förändring.
- Vidmakthåll förändringen.
Här kan man använda modellen OBM (Organizational Behavior Management), att precisera förväntningar på beteendenivå. Se faktaruta.
2. Skapa välfungerande team. Ofta har medarbetare märkt brister i prestation långt före chefen. Välfungerande team innebär till exempel att ha etablerade forum för gemensam reflexion och återkoppling inom teamet. Här får underpresteraren tydlig feedback från kollegor kring hur förväntningarna ser ut, vad som brister men också stöd och uppskattning. Detta förebygger problem, skapar utveckling och låter chefen ägna sig åt framåtriktade och strategiska uppgifter.
3. Det finns studier som visar att det går att påverka människors ”mindset”, åtminstone när det gäller barn och unga. På en arbetsplats behöver vi då skapa en kultur av att vi alla är på väg mot vår fulla potential, men ingen är ännu helt framme vilket är helt okej! Ett misslyckande innebär inte att du är hopplös, bara att du inte är där än, vilket vi kan hjälpas åt med. Forskaren C Dweck menar att en viktig strategi i detta är att berömma och bekräfta ansträngning, försök och goda strategier, snarare än slutresultat.
4. Skapa ”psykologisk trygghet” på arbetsplatsen. Det innebär en miljö där medarbetare vågar ta en social risk, till exempel att erkänna ett misstag, och ändå vara trygg med att ingen kommer att använda det mot en.

Det kan vara frustrerande att skapa och upprätthålla psykologisk trygghet när personer med ballongsjälvbild bara använder utrymmet för att skryta och berömma sig. Men om det finns goda förebilder, till exempel seniora respekterade medarbetare eller chefer som vågar erkänna misstag och tillkortakommanden, så finns det ändå framgångsmöjligheter. När personer med ballongsjälvbild ser att andra blir respekterade och stöttade trots att de erkänner brister kan dessa se och lära.
Så småningom kan personen våga pröva, och utveckla nya strategier att hantera sitt självbildsdilemma. Då blir det avgörande att personen i dessa trevande och osäkra försök faktiskt möts med förståelse och stöd, vilket kräver att omgivningen kan hantera den frustration som i värsta fall byggts upp under lång tid.