Ruter Dams grundare får kunglig medalj: ”Stödja kvinnor låter som att man ska hålla dem under armarna”

Redan år 2001 fick hon medalj från hovet, men den här gången väger tyngre. Efter ett helt yrkesliv och 30 år som vd för chefs- och mentorskapsprogrammet Ruter Dam, är det både mycket – och mycket lite – som förändrats.

– 1987 när jag grundade Ruter Dam fanns det nästan inga kvinnor på höga chefspositioner, och i synnerhet som koncernchefer. De få som fanns hade ärvt chefskapet, vilket inte motsäger att man kan vara jätteduktig på uppgiften. Många kvinnor som sedan kom att bli koncernchefer hade gått Ruter Dam, säger Gunilla Arhén.

”Stödja” är fel ord

I dag är kvinnor på höga chefsposter ingen anomali, men enligt Gunilla Arhén syns de något mindre eftersom de fortfarande är färre än männen. Hon vänder sig mot att hennes värv skulle bygga på en idé om att stödja kvinnor i ledarpositioner – det låter som att man ska hålla någon under armarna.

– Man blir inte koncernchef om man inte är väldigt kompetent, affärsmässig och professionell. Vem vill då höra att det är tack vare att man har fått stöd? Fler kvinnor på toppnivå i stora företag, därför att de är bäst och mest lämpade, är bra för bolaget och därmed för oss allihop, slår hon fast.

Därför betonar hon sina ledord, då som nu: affär, kvalitet, resultat. Tidigt i det egna yrkeslivet slogs hon av hur manliga kollegor – inte mer kompetenta än hon själv – hade kortare väg till att gå ut och äta lunch med chefen (man också han).

– Jag gillar inte att tala i termer av rättvisa, för det måste handla om kompetens. Men i och med detta insåg jag att som kvinna behöver man jobba på nätverk och relationer, för att få andra att lägga märke till ens kompetens. Åtminstone på den tiden fanns en tendens hos kvinnor att tänka ’inte ska väl jag’, säger Gunilla Arhén.

Ruter Dam verkar för att kvinnor ska ta plats i kraft av sin kompetens. Nätverket har framgångsrikt tacklat de osynliga strukturer som präglar tillsättandet av höga chefer, och att det i dag finns många kvinnliga koncernchefer gör att Ruter Dam också kan ha kvinnliga mentorer. Det ser Gunilla Arhén som ett bevis för att Ruter Dam lyckats med det de föresatt sig.

Mentorerna spelar stor roll

– Till en början hade vi bara externa mentorer i Ruter Dam. De var koncernchefer i stora företag och skulle vara mentor åt varsin kvinnlig adept som valts ut att gå programmet – men mentorn och adepten skulle inte komma från samma bolag. Det var en utmaning att hitta de här mentorerna, och att göra matchningarna så att båda parter hade glädje av utbytet. Därför införde vi också interna mentorer, säger Gunilla Arhén och beskriver fördelar med att mentor och adept i stället kom från samma bolag:

– Då delar de kunskap om verksamheten – kulturen, människorna och organisationen. Mentorn har förståelse för hur det förhåller sig ’hemma’ i bolaget. Den externa mentorn å sin sida kunde få bättre förståelse för de utmaningar som var gemensamma för kvinnor, när det fanns så få på höga positioner.

Eftersom alla koncernchefer utom Antonia Ax:son Johnson var män när Ruter Dam grundades, var också mentorerna uteslutande män. Gunilla Arhén säger att de ska känna sig som en lika viktig del i att hon nu får medalj, fastän de inte är kvinnor. Men när det kommer till koncerncheferna så har det betydelse att fler är kvinnor.

– Kvinnliga koncernchefer har en bättre förmåga att se andra kompetenta, kvinnliga ledare längre ner i organisationen. Det gör att fler kvinnor växer och utvecklas, till skillnad från 1987 när jag började med Ruter Dam när kvinnor var väldigt ensamma i ledande befattningar. Fler kvinnor gör det enklare att passa in utan avkall på affärsmässighet och resultat, säger Gunilla Arhén.