Rekordstark jobbtrend inleder valåret

– Arbetsgivarnas prognoser indikerar en stark återhämtning efter pandemin, där det nya året inleds med en kraftigt ökad sysselsättning i hela landet. De genomgående positiva framtidsutsikterna skapar goda förutsättningar för en stärkt arbetsmarknad. Om arbetsgivare i alla branscher och regioner ska kunna rekrytera i den takt de vill är det nu viktigt att snabbt anpassa sig till arbetsmarknaden efter pandemin, där människor i högre grad värderar flexibilitet, säger Mikael Jansson, vd vid Manpower.

Sysselsättningstrenden för Sverige som helhet ligger på hela +34 procent, vilket innebär att svenska arbetsgivare förutspår en snabb återhämtning efter pandemitappet, genom en rekordhög takt i jobbtillväxten under det första kvartalet 2022. Optimismen återspeglas i hela landet, med en sysselsättningstrend på över +30 procent i samtliga regioner. Starkast siffror rapporterar arbetsgivarna i mellersta Sverige (Södermanland, Västmanland, Värmland och Örebro län), med en jobbprognos på +42 procent.

Samtliga branscher i Arbetsmarknadsbarometern inleder året med positiva jobbprognoser. Snabbast återhämtning förväntas i parti- och detaljhandeln som rapporterar en sysselsättningstrend på hela +47 procent. Även arbetsgivare i byggbranschen och tillverkningsindustrin förutspår en rejäl återhämtning med en jobbprognos på +35 respektive +29 procent. Globalt uppvisar IT, Tech, telekom, media- och kommunikationsbranschen starkast prognos med +50 procent.

Även i övriga Europa och stora delar av världen är prognosen fortsatt kraftfull inför 2022. Globalt sett har Peru och Indien störst förväntad efterfrågan på arbetskraft, med +51 respektive +49 procent. Även i USA rapporteras en positiv sysselsättningstrend, +41 procent, vilket är betydligt starkare än Kinas prognos på +25 procent. Sverige placerar sig på en sjätteplats av de 21 europeiska länder som ingår i undersökningen. Irland och Nederländerna har de mest positiva prognoserna i regionen med +47 procent.

– Om det finns en oro kring risken för en ny pandemivåg så ser det inte ut att avspegla sig på den globala arbetsmarknaden. I en svensk kontext är det intressant att se vad detta innebär för riksdagsvalet, där frågor som jobb och ekonomi kan bli mindre viktiga till förmån för exempelvis lag och ordning, vården eller klimatet, menar Mikael Jansson.

Svenska regioners jobbprognoser

1. Mellersta Sverige (Södermanland, Västmanland, Värmland och Örebro län), +42 procent

2. Östra Götaland, +35 procent

3. Stockholm- och Uppsalaregionen, +33 procent

3. Skåne och Blekinge län, +33 procent

5. Västra Götaland, +31 procent

6. Norra Sverige, +31 procent

Branscherna som ökar mest

1. Parti- och detaljhandeln, +47 procent

2. Andra tjänster (offentlig sektor samt transportsektorn), +44 procent

3. Byggbranschen, +35 procent

4. IT, Tech, telekom, kommunikation och media, +35 procent

5. Tillverkningsindustrin, +29 procent

Länderna med starkast jobbprognoser i Europa

1. Irland, +47 procent

1. Nederländerna, +47 procent

3. Portugal, +37 procent

4. Tyskland, +36 procent

4. Österrike, +36 procent

6. Belgien, +34 procent

6. Sverige, +34 procent

6. Turkiet, +34 procent

9. Spanien, +33 procent

10. Norge, +32 procent

Länderna med starkast jobbprognoser globalt

1. Peru, +51 procent

2. Indien, +49 procent

3. Brasilien, +47 procent

3. Irland, +47 procent

3. Nederländerna, +47 procent

Sysselsättningstrenden definieras som den andel arbetsgivare som tror att sysselsättningen ökar, minus den andel som tror att den minskar. Under det första kvartalet 2022 förväntar sig 13 procent av de svenska arbetsgivarna att minska arbetsstyrkan, 40 procent förväntar sig en oförändrad sysselsättning medan majoriteten (44 procent) förutser en ökad sysselsättning. Sysselsättningstrenden för Sverige blir då + 31 procent och när siffrorna justerats utifrån säsongsvariationer blir sysselsättningstrenden + 34 procent.