Ohälsosam arbetsbelastning vanligare orsak till dödlighet

– Dödsolyckor på jobbet är oacceptabla, de är dramatiska och får mycket uppmärksamhet. Men i skymundan av olyckorna dör åtskilligt fler människor i förtid, av sjukdomar som kan kopplas till arbetet. Ofta sker dödsfallen långt efter att man varit på den ohälsosamma arbetsplatsen. Arbetsgivare måste förebygga både dödsolyckor och de arbetsmiljörisker som leder till ohälsa på längre sikt, säger Erna Zelmin, generaldirektör på Arbetsmiljöverket.

Varje år dör 30–50 personer i arbetsrelaterade olyckor i Sverige. Arbetsrelaterade sjukdomar står däremot årligen fortfarande för omkring 3000 personers död i förtid. På uppdrag av Arbetsmiljöverket har Bengt Järvholm, senior professor i yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet, sammanställt kunskapsläget om riskfaktorer i arbetsmiljön som leder till sjukdomar och för tidig död varje år. Tidigare beräkningar visar att exponering för riskfaktorer som hög arbetsbelastning, arbetsrelaterad stress, skiftarbete, motoravgaser, buller och ihållande fysiskt tungt arbete varje år skördar mer än 500 människors liv vardera. Andra faktorer – som damm, asbest, kvarts och passiv rökning – leder också var för sig till mellan 100 och 500 arbetsrelaterade dödsfall per år i Sverige. Antalet dödsfall på grund av dessa riskfaktorer bedöms minska medan dödligheten på grund av arbetsrelaterad stress ökar i framtiden.

– Det är en oerhört viktig kunskap, eftersom det handlar om flera tusen människor som får sina liv förkortade på grund av orsaker som vi kan förebygga. Vi lyfter fram vissa nya risker för dödlighet där kunskapen är mer osäker men där effekten av förebyggande insatser ändå kan vara stora som exempelvis kemiska ämnen och kränkande särbehandling, berättar Erna Zelmin.

Nya studier tyder på att det finns samband mellan arbetsbelastning och självmord, att jobbstress i form av höga krav och liten egenkontroll i arbetet ökade risken för självmord eller självmordsförsök. Studier visar också att det finns samband mellan kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och självmord. De som hade kränkts hade oftare gjort självmordsförsök och begått självmord och att män hade högre relativ risk än kvinnor för självmordsbeteende.

– Jämfört med tidigare studier så har sambandet mellan kränkande särbehandling och självmord stärkts, men fortfarande är kunskapsläget osäkert. Det är viktigt att arbeta med den sociala arbetsmiljön och förebygga kränkande särbehandling, säger Bengt Järvholm.

Dagens arbetsrelaterade dödlighet beror både på gårdagens och dagens arbetsmiljöer. Arbetstagare i små och medelstora företag, med färre än 100 anställda, är oftare drabbade av dödsolyckor. Även sett till antalet arbetsrelaterade sjukdomar som orsakar dödfall i förtid kan man befara att de som arbetar i små företag är mest utsatta.

– Arbetsmiljöer som innebär risker, som exempelvis exponering för kemiska ämnen, tenderar att flyttas till små företag. De metoder man använder för att uppskatta och förebygga risker i stora organisationer kan ofta inte överföras direkt till små företags förhållanden. Småföretagens arbetsmiljöarbete behöver uppmärksammas mer, menar Bengt Järvholm.

Många arbetsrelaterade dödsfall beror på att många är utsatta för i och för sig låga eller måttliga risker, ibland under mycket lång tid, medan antalet personer som är utsatta för de allra högsta riskerna är få. Sammanställningen bygger på en rad data från tidigare forskning och flera olika register men också på nya studier som exempelvis den om sambandet mellan mobbning och självmordsfall i yrkesverksam ålder.

– Många av dagens arbetsrelaterade dödsfall är effekten av tidigare arbetsmiljöer, till exempel var det vanligt med asbest tidigare. Dödsfall orsakade av asbest minskar framför allt bland yngre personer medan arbetsrelaterad stress förväntas skörda fler liv i framtiden, avslutar Bengt Järvholm.