Kapitalinkomster och hög kognition hänger ihop

Undersökning Personer med hög kognitiva förmåga har högre kapitalinkomster. Det fastslår forskare vid Uppsala universitet, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering och Institutet för Näringslivsforskning.

Kapitalinkomster och hög kognition hänger ihop
Ny studie visar samband mellan hög kognition och kapitalinkomster. Foto: Adobe Stock

Det finns en hel del motstridig forskning gällande om personer med hög kognitiv förmåga tenderar att ha högre arbetsinkomster eller inte. Den nya rapporten från Uppsala universitet, IFAU och IFN visar att sambandet mellan kognitiv förmåga och inkomster åtminstone är starkt på kapitalmarknaden. 

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
VD-tidningen premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Strategiska artiklar med tips och analyser.
  • 6 fullmatade magasin årligen.
  • Tillgång till premiumnyheter på vdtidningen.se.
  • 100 procents fokus på vd-rollen.
Redan prenumerant?

Resultatet baseras på mätningar av sambandet mellan kognitiv förmåga och inkomst kontra utdelningar, realiserade kapitalvinster och ränteinkomster.

Kan ge insikter för skolan

På arbetsmarknaden spelar sociala färdigheter ungefär samma roll som kognitiva färdigheter, men när det gäller kapitalinkomster är betydelsen av kognitiva färdigheter betydligt större. Enligt forskarna har kognitiv förmåga ungefär tre gånger så hög avkastning på kapitalmarknaden som på arbetsmarknaden.

Spencer Bastani.

– Forskning om vilka färdigheter som gör att människor lyckas ekonomiskt bidrar till en bättre förståelse av vad som driver den ekonomiska fördelningen i samhället och kan också ge insikter om hur skolorna bör agera för att ge eleverna de kunskaper och färdigheter de behöver för att lyckas inte bara på arbetsmarknaden utan också på kapitalmarknaden, säger Spencer Bastani, som är en av författarna bakom rapporten.

Inte kopplat till arv

När forskarna tog in familjebakgrund och individers utbildnings- och yrkesval minskade sambandet mellan kognitiv förmåga och både arbets- och kapitalinkomster avsevärt, men klyftan mellan effekten på arbets- och kapitalmarknaderna kvarstod. Skillnaden kan inte förklaras av vare sig sparande eller ärvt kapital.

Föräldrarnas kapitalinkomster kan förklara en större andel av sambandet på kapitalmarknaden än på arbetsmarknaden, men skillnaden i avkastning är fortfarande mer än dubbelt så stor efter justeringen för det.

– En teori är att kognitiv förmåga bidrar till bättre investeringsbeslut och därmed högre avkastning på investeringar. En annan teori är att individer med högre kognitiv förmåga sparar mer och därför har högre kapitalinkomster, säger Spencer Bastani.

Fortsatt forskning om beskattning

I rapporten användes data från framförallt män födda 1951–1975 som mönstrade vid ungefär 18 års ålder. Vid mönstringen mättes kognitiv förmåga med hjälp av flera test som ger ett övergripande normalfördelat mått (1–9) på kognitiv förmåga, vilket huvudsakligen används i analysen. För kvinnor användes gymnasiebetyg som ett alternativt mått, och sambandet var lika starkt där.

– Jag skulle vilja undersöka närmare hur dessa resultat påverkar hur vi vill beskatta arbete kontra kapital. Vanligtvis tänker vi att vi vill beskatta individers förmåga att tjäna inkomster, men denna förmåga är, som våra resultat visar, olika för arbetsmarknaden och kapitalmarknaden, säger Spencer Bastani.

Bloggen

På nytt jobb

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
VD-tidningen

Vd-tidningen Premium

Med fullt fokus på vd-rollen.
Full tillgång till strategiska artiklar med tips och analyser.