Ett nytt lagförslag som EU-kommissionen nyligen presenterat ska motverka greenwashing bland företag och göra det enklare för konsumenter och investerare att göra hållbara val.
Experten: Så kan ni förbereda er inför EU-lag mot greenwashing
Hållbarhet
Tydligare EU-regler ska stoppa greenwashing för företag. Så här kan företagen förbereda sig redan nu.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Företag som bryter mot reglerna riskerar att straffas genom allt från böter till tillfällig uteslutning från offentliga upphandlingsprocesser och offentlig finansiering.
Fakta
4 tips på hur ni kan förbereda er inför greenwashing-lag
- Kartlägg den nuvarande kommunikationen och se om det går att styrka de påstående som görs.
- Se över vilka underlag som behöver tas fram.
- Prioritera bland hållbarhetsbudskapen – vad är viktigast i företagets kommunikation?
- Fundera över varför ni vill bidra till en hållbar utveckling: Vad vill ni åstadkomma och vilka luckor på marknaden vill ni fylla?
Wanja Kaufmann, PR-konsult på Westanders klimat – och energienhet, ser positivt på förslaget och menar att det kommer gynna seriösa företag som vill profilera sig som hållbara.
Fakta
Det innebär EU:s lag för att motverka greenwashing
EU-kommissionens förslag om att stoppa greenwashing, Green Claims Directive, syftar till att göra det möjligt för konsumenter och investerare att fatta välgrundade beslut om hur hållbara olika produkter är.
Företag som bryter mot reglerna riskerar att straffas genom allt från böter till tillfällig uteslutning från offentliga upphandlingsprocesser och offentlig finansiering. De nationella myndigheterna ansvarar för att företag följer reglerna.
Enligt förslaget måste företag som gör miljöpåståenden om sina produkter och tjänster följa särskilda normer för hur de underbygger och kommunicerar dem.
Bakom miljöpåståenden måste det finnas vetenskapliga bevis som täcker hela livscykeln för en produkt eller tjänst.
Förslaget innebär också att företag riskerar straff om de utesluter relevant information om sin miljöpåverkan i sina miljöpåståenden. Det kan handla om ett företag som gått över några procentenheter till förnybar energi och hyllar det som en framgång, utan att också notera sitt stöd för fossila bränslen.
Förslaget innebär också skärpta kontroller och efterlevnad baserat på certifiering med oberoende kontrollanter.
Nya offentliga märkningssystem kommer med vissa undantag inte att tillåtas efter att direktivet trätt i kraft. För privata system kommer nya att tillåtas men endast om mervärde kan påvisas. Offentliga och privata system från tredjeländer kommer att behöva lämnas in för ett godkännande innan de släpps in på EU-marknaden.
Det föreslagna direktivet måste nu godkännas av Europaparlamentet och Europeiska unionens råd. När direktivet har antagits ska det implementeras i nationell lagstiftning i EU:s medlemsstater.
Källa: EU-kommissionen.
– Nu kommer företag behöva underbygga sina påståenden om miljömässig hållbarhet med fakta och evidens, och bli tydligare om vad de menar med att produkter är miljömässigt hållbara. Samtidigt underlättar det för konsumenter att göra hållbara val och att jämföra varor med varandra, säger hon.
Riktlinjer kommer längre fram
Förslaget är fortfarande i det första steget i EU:s beslutskedja och ska innan det slutgiltigt godkänns stötas och blötas av EU:s olika institutioner. Men enligt Wanja Kaufmann är det redan nu möjligt för företag som vill marknadsföra sitt hållbarhetsarbete, och inte riskera att bryta mot de kommande kraven, att börja förbereda sig.
Även om Wanja Kaufmann över lag är positiv till kommissionens förslag, säger hon att det finns vissa luckor. Hon uppger att förslaget innehåller principer, men saknar tydlig guidning kring hur det ska implementeras och vad som gäller för olika typer av företag. Det menar hon är en utmaning för företag, men säger att EU-kommissionen meddelat att man planerar att återkomma med mer detaljerade regler och riktlinjer.
Svårt för mindre företag
Vidare hade hon önskat att förslaget var ännu mer ambitiöst.
– Det går att argumentera för att förslaget inte går tillräckligt långt. Det går fortfarande att använda sig av oklara begrepp som ”klimatneutral” och ”klimatpositiv”, och riktlinjerna lämnar mycket utrymme för egen tolkning.
En annan risk som hon ser framför sig är att vissa företag väljer att inte berätta om sitt hållbarhetsarbete.
– För företag med mindre resurser kan det kännas svårt att veta om man följer reglerna och att man därför inte vågar berätta om det bra arbete man faktiskt gör, säger hon.