Från livshotande olycka till vd: ”Säkerhet är inte en kostnad”

Som vd i en högriskbranch med över 1 700 anställda ser han säkerheten som en direkt spegling av hur väl verksamheten styrs – och därmed också av dess lönsamhet.

– Ett arbete som inte är ordentligt planerat blir nästan alltid dyrare. Saknas det material tillkommer extra resekostnader, besiktningsanmärkningar leder till extra jobb vilket gör att det uppstår en onödig stress för montörerna – och i den miljön ökar också risken för olyckor, säger han.

Martin Johansson ser därför inte säkerheten som en kostnad utan snarare som en strategi och central del i affären.

– Jag ser inte att det finns någon konflikt mellan säkerhet och lönsamhet – tvärtom. Ju noggrannare vi är med planering och genomförande ur ett säkerhetsperspektiv, desto bättre blir även resultatet för oss ekonomiskt.

– Vi skulle aldrig ta ett uppdrag där vi tummar på säkerheten för att vinna en affär. Det kommer aldrig att ske.

Olyckan som formade perspektivet

Han halkade själv in i elbranchen på ett bananskal. Utbildningen till linjereparatör var ett sätt att ta sig igenom värnplikten på kortast möjliga tid – inte en början på en karriär. Men när stormen Gudrun drog in över landet 2005 blev han inkallad för att hjälpa till i röjningsarbetet och gjorde sin första arbetsdag i branschen – mitt i stormens öga.

Men att han i dag ser säkerheten som en kärnfråga är däremot ingen slump. För bara några månader in på sitt nya arbete som linjemontör råkar han själv ut för en allvarlig arbetsolycka.

– Jag fick 10 000 volt genom kroppen, hand till hand, under ett arbete med en luftledning, säger han och fortsätter:

– Vi brast i säkerhetsrutinerna är väl det korta svaret. Bristfällig kommunikation, planering och att vi inte följde våra rutiner gjorde det möjligt för olyckan att ske. Men att jag var ny på jobbet och oerfaren spelade såklart också in.

Han vårdades en lång tid på brännskadeintensiven i Linköping, med skador så allvarliga att flera av hans fingrar behövde amputeras. Vägen tillbaka var lång. När han efter sex månaders sjukskrivning skulle börja arbetsträna fick han beskedet att han var i skick för sjukpension – då 22 år gammal.

– Men med stöd från bolaget valde jag en annan väg och det är jag väldigt glad för.

Det blev i stället startskottet på hans karriär som ledare. Från projektering, till projektledning och andra chefsroller tog hans teget ut i branschen.

Säkerhet som operativ styrning

I dag omsätts hans egna erfarenheter i hur One Nordic byggs upp.

Ett exempel som används dagligen är bolagets eget fältverktyg. Där finns all arbetsplanering, arbetsberedning och riskanalys samlad. Syftet är inte enbart att minska risker – utan att höja kvaliteten i genomförandet när montörernas rutiner blir desamma oavsett kund.

– Vi jobbar aldrig med kunder som kräver att vi ska jobba i deras planerings- eller IT-system exempelvis. Och det är direkt kopplat till säkerheten. Det är ett aktivt val vi har gjort.

Kulturen avgör i praktiken

Men att satsa på säkerheten handlar inte bara om att införa nya system och rutiner. Martin Johansson arbetar dagligen med att mota ett inarbetat beteendemönster som finns i branschen.

– Det finns en viss nivå av machokultur eller fixarmentalitet i vår bransch. Man vill snabbt lösa problem i samhället och bli någons hjälte. Då blir vissa mer riskbenägna och tummar på sin egen säkerhet.

Motvikten är att skapa en kultur där medarbetare tar ansvar – inte bara för sitt eget arbete utan även för varandras säkerhet. För att lyckas förändra kulturen har han tagit avstamp i sina egna erfarenheter från olyckan.

– Jag såg ju hur mina anhöriga mådde efter min olycka. Hur det påverkade dem att ha en ung vuxen son som behövde hjälp i vardagen där det tog ett år innan jag kunde knäppa ett par jeans själv till exempel.

Det är genom att skapa förståelse för de risker som faktiskt finns i arbetet – om inte för sin egen skull så för sina anhöriga och kollegors skull – som det verkliga säkerhetsarbetet ligger.

– Ser man en kollega som gör något riskfyllt – ta ansvar och säg till. Inte för att påpeka brister, utan av välvilja. Det är den kulturen som jag vill ta vidare till nästa nivå här. Att vi tar ansvar för varandra, säger han.

Kompetensbristen blir strategisk

Parallellt står branschen inför en växande kompetensutmaning. Stora investeringar i elnätet och ett förändrat säkerhetspolitiskt läge ökar trycket.

– Vi kan inte räkna med att få samma tillgång till utländsk arbetskraft framöver, säger Martin Johansson.

Som svar gick One Nordic för bara ett par månader sedan in som delägare i Åsbro kursgård – den skola där Martin Johansson själv utbildade sig som 19-åring.

– Vi gjorde inte det förvärvet för att ha en egen skola, utan vi gjorde det för att säkra att branschen fortsatt har en bra skola och utbildningsplats. Och sen hoppas vi på sikt kunna bidra med att utveckla och komplettera utbudet, säger Martin Johansson.

Mycket handlar om att vara en förebild i branschen. En arbetsplats där medarbetarnöjdhet, lönsamhet och säkerhet är hög.

– Det viktigaste som jag prioriterar i grunden är att vi ska bli ett större, lönsammare och säkrare företag. Och det gör vi genom en mängd aktiviteter – det är så vi har valt att jobba som företag snarare än att jaga måltal, säger Martin Johansson

Alla aktiviteter ska därmed leda till att bolaget blir antingen större, lönsammare eller säkrare. Det gör även bolagets riktning tydligt för både ledningsgrupp och medarbetare – samt vilket beteende som därmed premieras och efterfrågas inom organisationen.

– Jag tror mer på att berömma goda insatser och få människor att göra mer av de saker som premieras och uppmuntras än att få människor att göra mindre av det som är fel och brister, säger Martin Johansson och fortsätter:

– Jag brukar jämföra det med när mina barn var små. Det var lättare att få dem att ställa skorna på rätt ställe i hallen om man sa: ’wow, vad duktig du var när du ställde skorna där ’– istället för att tjata och gnälla när det var stökigt. Det är det lilla i vardagen. Beröm bra beteenden så kommer människor att vilja göra mer av det.