Inga produkter i varukorgen.
När flocken dömer – vågar du ifrågasätta?
Krönika När ett ogenomtänkt uttalande blir till en rubrik och en folkstorm är drevet snabbt i gång. I sin krönika reflekterar Agneta Olsson över hur lätt vi dömer och hur snabbt vi hakar på, ofta utan att känna till hela bilden.
Foto: Emmy Jonsson
Vi har sett det förut. Någon säger något ogenomtänkt i farten. Journalister citerar det ur sitt sammanhang. Det rullar igång. Ett mediedrev. En folkstorm. Och alla som vill visa att de står på ”rätt sida” hakar på. Den här gången var det SJ:s ordförande, och frågan handlade om vd:ns ålder. I alla fall om man får tro det som stod i den tryckta affärstidningen.
Var det ett korkat uttalande? Absolut. Men det som gör mig så illa till mods är inte uttalandet i sig, utan hur snabbt så många kastade sig över chansen att brännmärka en person och skaffa sig egna billiga poäng och samla likes.
Utan att veta mer. Utan att ens tänka tanken: Sa han verkligen det som stod i tidningen? Eller var det vinklat?
Hur ofta delar vi inte en artikel utan att ens ha läst allt? Det räcker med en rubrik, ett citat, en känsla av att ”det här borde man reagera på”. Och så reagerar vi. Inte som medmänniskor, utan som domare. Med hjälp av sociala medier.
Jag har själv arbetat tillsammans med den omtalade ordföranden i ett gemensamt styrelseuppdrag. Och jag säger det med eftertryck: Jag har sällan mött en ordförande som varit så professionell.
Varför är vi så snabba att haka på ett drev, men så långsamma att tänka själva?
Hans klokskap visade sig i tryggheten, tydligheten och närvaron i hans sätt att lyssna. Han vägde in olika perspektiv och skapade ett mötesklimat där alla kände sig inkluderade. Något jag särskilt tog med mig var hur han alltid inledde varje möte med det som verkligen spelar roll i ett vinstdrivande företag: kunden.
Det här handlar inte om ett klumpigt uttalande, det handlar om oss människor och vårt beteende. Varför är vi så snabba att haka på ett drev, men så långsamma att tänka själva? Varför vill vi så gärna uttala oss om andras misstag även när vi inte med säkerhet vet om de faktiskt har begått dem?
Vi talar ofta om vikten av inkludering och förtroendekapital. Men då måste det också gälla dem som gör fel och inser det, om vi på riktigt tror på lärande och utveckling.
Vi bär alla på unconscious bias, våra omedvetna fördomar. Ibland handlar det om vilka röster vi lyssnar mer på i ett möte. Vem vi tror är kompetent baserat på utseende, klädsel, tonläge, kön, ålder eller hur trygg någon verkar.
Det är därför vi alla behöver människor omkring oss som vågar spegla våra ”blinda fläckar”. Som påminner oss när vi är på väg att döma för snabbt. Som hjälper oss att skilja på sak och person. Som vågar fråga: ”Vet du att det är så, eller tror du att det är så?”
Att vara ledare i dag, vare sig du är ägare, vd eller ordförande kräver mod att stå kvar även när det blåser. Men det kräver också mod att gå emot strömmen. Och det är där framtidens ledarskap byggs. Inte i det felfria, utan i det äkta.
Så nästa gång vi ser någon snubbla – ställ en fråga i stället för att kasta första stenen.
Agneta Olsson är vd och grundare av Chair Management, rådgivare till ägare och vd:ar i ägarledda företag och specialiserad på att transformera bolag från ägarlett till ägarstyrt.
