I hela 187 kommuner av 290 får företagsklimatet ett bättre betyg av företagen än tidigare år. Det innebär att efter tre år av sjunkande resultat har det sammanfattande omdömet om företagsklimatet tagit sig upp från 3,3 till 3,4 på den sexgradiga skalan.
Enligt Carolina Brånby, ansvarig för lokalt företagsklimat på Svenskt Näringsliv, har både företagen och politiker fått en ökad förståelse för hur avgörande politiken är för företagsklimatet.
– Vi ser det tydligt i hur företagen bedömer lokalt företagsklimat i stort och hur de bedömningarna signifikant korrelerar med politikernas attityder i kommunen, säger hon.
Lägre betyg på det nationella företagsklimatet
Men även om betyget för lokalt företagsklimat i kommunerna har ökat, så ökar inte betyget för företagsklimatet nationellt sett. Både företagare och politiker ger Sveriges företagsklimat som helhet lägre betyg än det lokala företagsklimatet.
– Kommunpolitikerna har i allt större omfattning tagit sig an företagsrelaterade frågor. Det syns tydligt om vi jämför våra mätningar 2007, 2011 och 2015. Ökad förståelse och engagemang stärker företagsklimatet. På riksnivå gör företagen den motsatta bedömningen. Det är en enorm omställning för näringslivet med den nya regeringspolitiken. Företagsamma människor och jobbskapare ser att politiken begränsar deras möjligheter, menar Carolina Brånby.
Markaryd får högst betyg
Markaryd är den kommun som får det högsta sammanfattande omdömet följt av Bjurholm i Västerbotten och Vårgårda i Västra Götaland. Precis som i förra årets mätning är företagarna i Kiruna de som är minst nöjda med sitt lokala företagsklimat. Den största förbättringen jämfört med föregående år har skett i Boden.
I årets enkät ställdes även frågan om kommunens företagsklimat har blivit bättre de senaste fem åren. 24 procent av företagarna svarade att det blivit bättre medan 14 procent svarade att det blivit sämre. 43 procent ansåg att företagsklimatet var oförändrat och 18 procent kunde inte svara på frågan.