Sedan 2021 har Sverige ny lagstiftning om visselblåsning till följd av nya EU-direktiv. Lagen är tänkt att stärka skyddet för personer som slår larm om missförhållanden på jobbet, både inom privat och offentlig sektor. I en svensk kontext kan man reflektera över hur mycket lagstiftningen bidrar, enligt Gustaf Kastberg Weichselberger, medförfattare till rapporten.
Visselblåsning riskerar att bli nytt arbetsmiljöproblem
Medarbetare 70 procent av alla visselblåsningar handlar om arbetsplatskonflikter, hämnd eller annat som inte ryms inom lagen, visar en ny studie. De tips som borde tas på allvar drunknar bland ärenden – och funktionen ger upphov till att chefer känner sig utsatta.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
– Vi har redan lagstiftning som säkrar öppenhet och insyn och starka kanaler genom facken att vända sig till om man upplever problem på arbetsplatsen i Sverige. I andra länder har man inte samma rapporteringsmöjligheter, säger Gustaf Kastberg Weichselberger.
Studien bygger på granskningar av processen för hur visselblåsning hanteras i fyra kommuner. Intresset för att undersöka frågan kom från en tidigare rapport Gustaf Kastberg Weichselberger arbetat med angående tystnadskulturen inom Göteborgs stad.
Under samtal med chefer och andra inom ledande personer inom Göteborgs stad framkom det att många upplevde sig påhoppade av de tips som kom in via kommunens visselblåsningskanaler.
– Problemet är att 70 procent är helt felaktiga inrapporteringar. Många av dem handlar om arbetsplatskonflikter där man som anställd driver sin sak genom den här kanalen också, säger Gustaf Kastberg Weichselberger.
– Vi hade ett exempel där någon klagade på att en kollega jobbade på distans väldigt mycket, till exempel.
Problem måste också följas upp
För att ett tips ska kunna klassas som visselblåsning måste det handla om ett missförhållande med allmänintresse, enligt lagens krav. Lejonparten av allt som kommer in via kommunernas kanaler uppfyller inte kraven. Det i sig är ett problem då det ökar risken för att de tips som faktiskt bör tas på allvar också sållas bort.
Det räcker inte med att problemen signaleras – de måste också fångas upp, enligt Gustaf Kastberg Weichselberger.
– Macchiariniskandalen är ett sånt exempel, där kunde man se i efterhand att folk hade larmat, men förmågan att ta till sig det fanns inte i organisationen, säger Gustaf Kastberg Weichselberger.
Kan få motsatt effekt
Samtidigt kan visselblåsning genom särskilda kanaler också få motsatt effekt – att förhastade åtgärder sätts in.
– Ibland blir det extra tryck bara för att något kommer genom den här kanalen. Det blir lite panik och man tar det säkra före det osäkra, säger Gustaf Kastberg Weichselberger.
– Det får ju enorma konsekvenser på enskildas liv, vi har ju sett exempel på chefer som tvingas gå samma dag.
Enligt Gustaf Kastberg Weichselberger behöver man öka kunskapen om vad visselblåsning faktiskt är och hur inkomna tips ska hanteras för att minimera problemen. Organisationen behöver också ha en tydlig rutin för hantering och uppföljning.
– Man behöver öka förståelsen för vad som ska hanteras inom visselblåsningsfunktionen och vad som ska tas i andra kanaler, exempelvis i dialog med facket, säger Gustaf Kastberg Weichselberger.