Vd:n en förebild för att förebygga alkoholproblem

– Inom de flesta företag underskattar man antalet personer med alkoholproblem. Ökad risk finns när man har många unga medarbetare, många män och en utpräglad machokultur, säger Anna Sjöström, som driver konsultföretaget Promilletanten AB och som skrivit boken ”Promille – drick smartare” och som tidigare har arbetat som ansvarig för Försvarsmaktens drogförebyggande verksamhet.

Det finns vissa yrkesgrupper som har en högre andel riskkonsumenter.

– Bland dessa hittar vi bland annat restaurangpersonal, personal inom turistnäringen och säljare. Den mest troliga förklaringen är att de har god tillgång till alkohol och att det bland arbetskamraterna finns en positiv syn på att dricka mycket.

Hon betonar att vd:n bör vara en ledstjärna när det gäller användande av alkohol.

– Ett konkret exempel är hur man själv hanterar alkohol vid personalfester. En chef som är återhållsam i sitt förhållningssätt påverkar personalen att också vara det. Att inte uppmuntra till vinlotterier är ett annat tips.

Obehagliga samtal

Om alkoholfrågan dyker upp på direktionsnivå så kan man räkna med att problemet har pågått under en lång tid på arbetsplatsen.

– Det finns få ämnen som det är så känsligt att prata om som just alkohol. Så om problemet lyfts på högsta nivå behöver man inte grubbla över om det verkligen finns ett problem.

Anna Sjöström berättar att hon har träffat läkare som på fullaste allvar tycker att det känns lättare att fråga en patient om konsistensen på deras avföring än om hur mycket alkohol de dricker.

Ett första steg för vd:n är att läsa på och förbereda sig inför ett samtal med sin medarbetare. Kunskaper om vad som anses vara högriskkonsumtion är bra att ha med sig i samtalet samt företagets policy och handlingsplan. Om det finns dokumenterade incidenter där medarbetaren misstänks ha varit berusad eller bakfull är det bra att använda sig av dessa. Specialistkunskaper om hur man hanterar sådana här ärenden finns ofta på HR-avdelningen.

Ett vanligt misstag är att man upplever situationen som akut och inleder insatser som kan vara felmatchade eller icke kostnadseffektiva.

– Det finns ett bra engelskt uttryck som säger ”better do it right, than right away”. Det finns siffror på att när alkoholproblemet når chefen så har familjen vetat om det i flera år. Så det finns oftast tid för en kartläggning och förberedelser.

När det sedan blir dags för ett samtal kan man räkna med dålig stämning.

– Men det är precis det man ska uppnå, obehag. Utan obehag ingen förändring.

I samtalet med medarbetaren är det också viktigt att erbjuda stöd och hjälp. Anna Sjöström rekommenderar att man börjar med en professionell kartläggning, till exempel en ADDIS-utredning av medarbetarens alkoholvanor för att ta reda på om det är ett riskbruk eller ett beroende.

– Insatsen behöver matcha problemets storlek. Om medarbetaren har ett riskbruk så kan det räcka med fem-tio motiverande samtal för att komma på rätt kurs igen. Om det är ett beroende kan det krävas mycket mer omfattande insatser. Min erfarenhet är också att en professionell kartläggning ökar motivationen till förändring och ger företaget ett mycket bra beslutsunderlag. Så det är väl investerade pengar. En arbetsgivare som tidigt uppmärksammar en riskkonsumtion kan vara helt avgörande för huruvida en person går vidare och utvecklar allvarliga problem eller inte.

Genetisk risk + val = Resultat

Reduceringsmodellen, som Anna Sjöström introducerade i Sverige, förklarar hur alkoholproblem uppstår och kan förebyggas. Kärnan i den är en mycket enkel formel som kan användas för att förebygga alla olika typer av livsstilsrelaterade problem. Den lyder: Genetisk risk+val = resultat.

– Det som är viktigt att veta är att det är orättvist från början. Har man alkoholism i släkten eller tål att dricka mycket så har man en kraftigt förhöjd risk att utveckla problem. Den goda nyheten är dock att det är de individuella valen som styr utvecklingen. Om du har en ökad genetisk sårbarhet så kan du med andra ord förebygga problem genom att vara extra försiktig och bara dricka små mängder eller helt avstå, berättar Anna

I Sverige har alkoholkonsumtionen ökat med cirka tio procent de senaste tjugo åren. Detta beror på att vi har tagit till oss ett mer kontinentalt drickande och ökat vår vinkonsumtion samtidigt som vi behållit vårt traditionella supande. Män dricker dubbelt så mycket som kvinnor.

Riktlinjer för lågriskbruk

Svensken dricker i genomsnitt 8,8 liter ren alkohol per år. De flesta svenska alkoholexperter är överens om att gränsen för lågriskdrickande är tre standardglas (ett standardglas är antingen 4 cl sprit 40 %, 33 cl starköl eller 15 cl vin) för kvinnor per dag som de dricker och fyra glas för män.

– Gränsen för veckokonsumtion ligger på 14 glas för män och nio för kvinnor, säger Anna Sjöström.

Hennes erfarenhet är att de flesta dricker för att de gillar det. Det kan vara smaken man är ute efter, eller någon typ av effekt.

– Alla försök att förminska denna sanning kommer att falla platt till marken. Visst finns det människor som dricker för att döva sin ångest eller för att de vill glömma sina problem. Men min erfarenhet är att sådana problem oftast kommer senare, när man redan har utvecklat problem, berättar Anna Sjöström och citerar ett budskap som den statliga Alkoholkommittén hade i sin kampanj 2001-2007 ”Problemet med alkoholism är att det är så roligt på vägen dit!”.

En vanlig uppfattning är att alla som dricker för mycket behöver professionell hjälp

– Det är inte sant. Forskning visar tvärtom att de flesta som vänder en negativ utveckling gör det utan att ta kontakt med sjukvården eller en institution som behandlar alkoholproblem. En arbetsgivare som tidigt uppmärksammar en riskkonsumtion kan vara helt avgörande för huruvida en person går vidare och utvecklar allvarliga och kostsamma alkoholproblem, avslutar hon.