Inga produkter i varukorgen.
Utbränd som vd, går det? Avgörande faktorerna för din fortsatta karriär
VD-rollen
Psykiska diagnoser är mindre vanligt bland vd:ar än hos genomsnittssvensken, visar forskning. Men att drabbas av utmattningssyndrom som vd kan kosta dig dyrt, i termer av bolagets ekonomi och utsikterna för ett fortsatt vd-skap. Caroline Erkers har i sitt arbete som psykolog träffat många vd:ar som haft svårt att acceptera sitt behov av återhämtning, och Joacim Tåg är en av forskarna bakom studien CEO Health. I den här artikeln delar de sina insikter om vd:ars psykiska hälsa i allmänhet och risken att drabbas av utmattningssyndrom i synnerhet.
Foto: Sophi Garcia, Karl Gabor, Adobe Stock
Utbrändhet eller utmattningssyndrom är ett omdiskuterat begrepp, så pass att diagnosen ska tas bort formellt inom ett par år. Men att tillståndet existerar har många blivit varse den hårda vägen. När kroppen och hjärnan praktiskt taget slutar att fungera till följd av en långvarigt ohållbar livssituation, kan det upplevas som en blixt från klar himmel. Hur vanligt är det att drabbas som vd, och vilka är möjligheterna till återhämtning? Är en utmattningsdiagnos lika med tvärstopp för vd-karriären?
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
VD-tidningen premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Det benar VD-tidningen ut i den här artikeln, med hjälp av professor i nationalekonomi Joacim Tåg som har forskat om vd:ars psykiska och fysiska hälsa, och Caroline Erkers, vd och legitimerad psykolog som har träffat många utbrända vd:ar.
– I studien ser vi att man över lag måste ha god hälsa för att ta sig till vd-positionen. Ju större bolaget är, desto lägre är förekomsten av både fysiska och mentala hälsodiagnoser hos vd:n, vilket kan spegla att styrelsen ställer höga krav på personerna de nominerar. Stresstålighet skulle kunna vara en sådan aspekt som man ser till, säger Joacim Tåg.
Studien han syftar på är CEO Health från 2023, där utmattningssyndrom avsiktligt lämnats utanför analysen, men som motiverades av den mediala bilden av att psykiska diagnoser drabbar vd:ar till höger och vänster. Den generella slutsatsen blev den omvända: vd:ar är i gott skick.
Vägen till vd-positionen kan spela in
– En av tolv vd:ar i svenskt näringsliv har en mental hälsodiagnos, vilket är ungefär hälften så vanligt som hos medelsvensken. Men det är ändå ganska mycket, och då ska man komma ihåg att detta gäller diagnoser som ställts av läkare, säger Joacim Tåg, och antyder att det kan vara fler som lider av psykiska problem utan att ha fått tillståndet medicinskt fastställt.
Fakta
Viktigaste varningssignalerna
- Du struntar i basbehov, som sömn och måltider.
- Du slutar göra sådant som du tycker om.
- Du hittar ingen glädje vardagen eller ser inte fram emot något.
Då är risken stor att du befinner dig i en nedåtgående spiral som kommer att börja accelerera.
Anledningen till att psykiska diagnoser är vanligare hos vd:ar i små bolag, är att karriärstegen i regel är kortare. I många fall går det att nå vd-positionen relativt snabbt, utan att ha ”prövats” i lika stor utsträckning som i storbolag. En annan skillnad mellan små och stora bolag är möjligheten att stanna kvar på sin post efter att ha gått in i väggen.
– I större bolag är det vanligt att man avgår självmant eller avsätts av styrelsen. Den benägenheten är lägre i små bolag, kanske för att man är vd, ägare och sitter i styrelsen samtidigt. Som en effekt går det oftare ut över företagets ekonomiska resultat i stället, säger Joacim Tåg.
– Bilden av att man som vd är oersättlig kan i sig framkalla stor emotionell stress, som man inte känner av men som gör att man struntar i återhämtning och sin livskvalitet, säger Caroline Erkers, legitimerad psykolog och vd för Svea KBT, som en förklaring till oviljan att stiga åt sidan.
Hon poängterar också att vd:ar inte kan sjukskriva sig lika omedelbart som en anställd.
– För att kunna sjukskriva sig som vd behöver man ofta göra en överlämningsprocess, vilket är svårt om man är utbränd. En del vd:ar kan behöva ta paus i några månader, lämna över tillfälligt till en interim vd eller vice vd, och sedan komma tillbaka. Men ska man göra det måste man lära sig att arbeta annorlunda än före utbrändheter, manar Caroline Erkers.
Vikten av en handlingsplan
Hon vänder sig emot att utbrändhet som vd är ett definitionsmässigt krokben för karriären – bolagets mognadsgrad spelar däremot roll och som startup-vd kan man få svårt att locka nya investerare av förklarliga skäl.
Inte heller Joacim Tåg tror att utmattning behöver innebära slutet, men konstaterar att risken som sådan hanteras bättre på förhand än när olyckan väl varit framme.
– Större bolag tenderar att ha en handlingsplan för scenariot där vd:n blir utbränd. Även familjeföretag, där intresset är lågt för att ta över verksamheten och det är svårt att hitta köpare, bör ha en sådan plan klar för sig, säger han.
Men på ett övergripande plan är vd-hälsan att betrakta som god, är han och psykolog Caroline Erkers överens om. Till detta finns det flera skäl.
Fakta
Experternas råd för att minska risken för utbrändhet
- Skilj mellan måsten och ”måsten”. Som vd är det lätt att känna att allt är upp till dig, men ofta går det att delegera och justera arbetsbördan.
- Skatta ditt mående dagligen, med en kommentar om vad dagen innehöll. Ex: 3 av 10, hade möten hela dagen, eller 6 av 10, ringde en kompis. Du får snabbt syn på vad som får dig att må bra och mindre bra.
- Se över din autonomi. Har du möjlighet att styra din tid annorlunda?
- Hitta en stödperson. Att ventilera med en person som du kan vara helt öppen med kan underlätta enormt, oavsett om det är en i ledningsgruppen, en partner eller en vän.
- Se till att företaget har en åtgärdsplan, där det framgår vem som gör vad om vd:n (eller någon annan) drabbas.
– Vd-jobbet är rätt flexibelt, säger Joacim Tåg. Det går ofta att själv designa och justera arbetsbördan och delegera arbetsuppgifter till andra.
Caroline Erkers håller med.
– Autonomi är en enormt viktig resurs som skapar motståndskraft mot stress och utmattningssyndrom, och som vd:ar över lag har mycket av. Mycket autonomi gör att man kan jobba mer än andra som har lägre autonomi, därför att man kan styra sitt arbete och lägga upp det på sätt som passar en själv, säger hon.
Resurser kontra krav
Andra resurser som man kan ha mer eller mindre av är tid, kompetens, pengar och stöd. Resurserna avgör ihop med mängden krav den totala stressnivån en person upplever, förklarar Caroline Erkers.
– Man kan ha höga krav på sig, vilket vd:ar och höga chefer har, och samtidigt mycket av de här resurserna. Då blir stressnivån hanterbar, säger hon.
Utöver tillgången på resurser har vd:ar en fördel vad gäller förmågan att komma tillbaka efter en periods utmattning:
– När jag har jobbat med vd:ar som gått in i väggen har jag lagt märke till att de ofta har tryckt undan känslan så långt det går, vilket gör att när det smäller – så smäller det hårt. De har svårt att acceptera sitt behov av återhämtning och förändring, men när de väl gör det så är de skickliga på det. De är högpresterande i sitt jobb, och sedan är de högpresterande också i terapin, säger Caroline Erkers.
Svårigheterna att identifiera och agera på varningssignaler hos sig själv, gäller långt fler än bara vd:ar. Ur företagsperspektiv rekommenderar Joacim Tåg att man arbetar fram förebyggande strategier likaväl som åtgärdsplaner, som beredskap.
– Sådana planer behövs på alla nivåer, det handlar lika mycket om medarbetarna. Drabbas de av utbrändhet riskerar man att förlora talang som längre fram kan komma till nytta på högre positioner i bolaget, säger han.
– Det handlar om att man ska hålla hela livet, men som vd handlar det också om att vara en bra ledare och det är man inte om man hoppar över sömnen till exempel, säger Caroline Erkers.
