Unga jobbar flest övertidstimmar

8 av 10 i samma åldersgrupp har även funderat på att byta jobb för att försöka skapa en bättre balans mellan jobb och fritid. Det visar en undersökning bland 1 000 yrkesverksamma svenskar, som hygien- och hälsobolaget Essity har gjort, med hjälp av undersökningsföretaget YouGov.

Undersökningen visar också att det är bland unga som man jobbar flest övertidstimmar. I åldersgruppen är det 36 procent som jobbar över mer än en timme varje dag. Det kan jämföras med i snitt 19 procent för personer mellan 30-65 år.

18-29 åringar är bäst på att ta ut ersättning för sin övertid. 79 procent i den åldersgruppen begär kompledighet, extra lön eller både och, att jämföra med 70 procent i åldersgruppen 40-49 år.

Sofi Vilahamn, arbetsmiljö och hälsochef på Essity konstaterar att jobba mycket övertid är en vanlig strategi för att hantera en för hög arbetsbelastning. Hon betonar att om detta pågår under för lång tid utan återhämtning, kan det innebära en hälsorisk.

– Även vårt digitala arbetsliv kan bidra till att anställda upplever en förväntan på att alltid vara tillgängliga och har svårt att släppa tankarna på jobbet. Utifrån min erfarenhet har personer som är nya i arbetslivet ofta ett större behov av regelbunden avstämning och tydlighet i sitt arbete, säger hon.

Undersökningen visar också att män är mer benägna att ta ut en högre lön som kompensation för sin övertid – 29 procent att jämföra med 23 procent av kvinnorna – medan kvinnor i större utsträckning begär kompledighet. 43 procent av de övertidsarbetande kvinnorna tar ut kompledigt, jämfört med 25 procent av männen.

Åtta av tio i åldrarna 18-29 år, 77 procent, har någon gång funderat på att byta jobb för att skapa en bättre balans mellan jobb och fritid. Och de flesta tror inte att jobbet kommer kräva mindre tid i framtiden – bara 18 procent tror att de kommer dra ner på arbetstakten de närmaste 10 åren.

Vad kan man då göra för att skapa en bättre balans mellan jobb och fritid? Sofi Vilahamn ger några konkreta råd:

– Först och främst krävs det att både arbetsgivaren och den anställde bidrar och samarbetar. Den enskilde individen måste till exempel ta ansvar för sin egen återhämtning och sätta gränser för jobbet. Som chef har du stor möjlighet att underlätta och hjälpa dina medarbetare att skapa en bra balans mellan jobb och privatliv, bland annat genom regelbunden dialog kring mål, riktning och eventuella problem. Det hjälper medarbetarna att prioritera och lägga tid och fokus på rätt saker. Som chef bör du också vara tydlig kring dina förväntningar på tillgänglighet via email och andra digitala verktyg på kvällar och helger. Att låta hjärnan vila från kognitiv input är en bra metod för återhämtning och hållbar hälsa. Sist men inte minst – en arbetsplatskultur som präglas av stor psykologisk trygghet innebär att medarbetare vågar berätta om eventuellt upplevda problem och behov av support, något som också är viktigt för att bygga en hälsosam arbetsplats.